All posts by liisa739

Chiara Boschis, E. Pira & Figli – elävä legenda ja Power Lady

Olin lukenut Barolo Boys’in ja Chiara Boschis’in merkittävästä panoksesta Piemonten viininvalmistuksen nykyaikaistamiseksi 1990-luvulla. En ollut kuitenkaan maistanut Chiara Boschis’in, E. Pira & Figli, viinejä ennen 21. toukokuuta. Maahantuoja Mr. Nebbiolon järjestämässä online-tastingissä saimme kuunnella ja haastatella tätä työlleen intohimoisesti omistautunutta, kokenutta viininviljelijää kahden ja puolen tunnin ajan.

Maistelin tastingissä ja seuraavien päivien aikana 2018 Langhe Nebbioloa ja 2016 Barolo Via Nuovaa. Arviot viineistä alempana mutta ensin vähän taustatietoa.

Paljon on Piemontessa muuttunut sitten 1980-luvun. Sysäys modernimpaan viininvalmistukseen oli vallankumous minkä Barolo Boys -ryhmä aloitti. Nuoret olivat matkustaneet mm. Burgundissa, missä he olivat maistaneet raikkaita, hedelmäisiä barrique-kypsytettyjä viinejä. Niihin verrattuna silloiset Barolot tuntuivat tunkkaisilta. Suosiollisissa olosuhteissa oli tosin luotu viinejä mitkä pitkän kellaroinnin tuloksena kehittivät hienoja tervan ja nahan aromeja.

Nämä nuoret miehet mm. Elio Altare ja Domenico Clerico yhdessä nuoren naisen, Chiara Boschis, kanssa aloittivat vallankumouksen, mistä on tehty dokumettielokuva, Barolo Boys. Storia di una Rivoluzione 2014. He hajottivat moottorisahalla 50 vuotta vanhoja isoja tammisäiliöitä, botti, joita oli ollut vaikea puhdistaa. Seurasi lukuisia teknisiä innovaatioita, mm. uusia barrique-tynnyreitä, yksittäisten palstojen, single cru, vinifikaatiota, lyhyempää maseraatiota.  Green harvest –viinirypäleterttujen karsiminen piti tehdä yöllä salaa vanhemmalta sukupolvelta jonka mielestä se oli sulaa tuhlausta. Ryhmän motto oli: “We want to make Barolo the best we can.”

Vallankumous on aina antiteesi mikä vähitellen johtaa synteesiin. Niin kävi myös tässä tapauksessa, huomattiin että alun into käyttää runsaasti uutta ranskalaista tammea peitti Nebbiolon eleganttia luonnetta. Baroloa pitää kypsyttää 38 kuukautta, 1. marraskuuta lukien, josta vähintään 18 kk tammitynnyreissä, suuri botti tai pienempi barrique, slavonialaista tai ranskalaista tammea sekä koko että paahtamisen aste vaihtelevat.

Piemonten viinit eivät ole koskaan olleet niin loistavia kuin nyt kiitos ilmaston lämpenemisen mikä on suonut monta peräkkäistä, erinomaista vuosikertaa mutta ennen kaikkea ‘vallankumouksellisten’ intohimoisen ja peräänantamattoman työn menneinä vuosikymmeninä.

Barolon sydämessä sijaitsevan, historiallisesti merkittävän viinitilan, Pira & Figli, omistaja kuoli aivan liian nuorena 64 vuoden iässä ja kun suvussa ei ollut jatkajia, Chiaran vanhemmat, kahdeksannen polven viininviljelijät, saivat ostaa hyvän ystävän viinitarhat, mitkä nyt ovat Chiaran.

Vuosikerta 1990 oli Chiaran ensimmäinen, Barolo Riserva Cannubi mikä sai Gambero Rossolta parhaan Tre Bicchieri -maininnan.

Chiara Boschis, tämä yhdeksännen polven dynaaminen viininviljelijä ja elävä legenda viihtyy työtä tehden viinitarhoillaan, joskus työpäivät venyvät 12-tuntisiksi. Viinit ovat sekä Italiassa että kansainvälisesti suuresti arvostettuja, kysyntää on paljon yli tarjonnan.

12,5 hehtaarilla, Barolon, Monforte d’Alban ja Serralunga d’Alban parhailla tarhoilla viljellään Nebbiolo-, Barbera- ja Dolcetto- rypäleitä, käytetään paikallisia hiivakantoja, ei lainkaan tai minimaalista suodatusta. Vuosituotanto on noin 45 000 pulloa. Paljon enemmänkin voisi tuottaa mutta silloin laatu kärsisi. Luomusertifikaatti on vuodesta 2014. Chiaran veli Giorgio vastaa kellarityöstä kun taas Chiara viihtyy töissä viinitarhoilla. Giorgion tyttäret ovat mukana viinitilan töissä. Biodiversiteetti on kunniassa: Viiniköynnösten välit näyttävät reheviltä kukkaniityiltä missä  linnut ja hyönteiset viihtyvät.

Viinit talon portfoliossa: Dolcetto d’Alba, Barbera d’Alba Superiore, Langhe Nebbiolo, Barolo Via Nuova, Barolo Mosconi ja Barolo Cannubi. Kaikki muut paitsi Dolcetto-viinit saavat osakseen tammikypsytystä. Chiaran filosofiassa puu, tammi on väline, mikä ei missään nimessä saa kätkeä rypäleen omaa eleganssia. Via Nuovaa käytetään sekä suuressa botti-tynnyrissä että kevyesti paahdetussa ranskalaisessa barrique’issa, joista 30 % uusia.

Via Nuova oli ennen single cru, nykyään nimeltään Terlo. Chiara halusi säilyttää vanhan Via Nuova -nimen, niin viinistä tuli assemblage missä rypäleitä seitsemältä eri tarhalta: Terlo ja Liste Barolossa, Gabutti ja Baudana Serralunga d’Albassa, Ravera ja Mosconi Monforte d’Albassa, myöhemmin on lisätty vielä Barolo-rypäleitä Paiagallosta. Alussa tarhojen rypäleet vinifioitiin erikseen jotta päästiin perille niiden luonteesta. Nykyään Via Nuovan eri tarhojen rypäleitä vinifiodaan yhdessä kypsyysasteen mukaan. Lopullinen sekoitus, assemblage, tehdään muutamaa kuukautta ennen pullotusta.

Cannubi ja Mosconi tulevat single cru -palstoilta. Näissä Baroloissa halutaan puhtaasti ilmentää kasvupaikan ominaispiirteitä, siis yksittäisen terroirin luonnetta.  Elegantti Cannubi vinifiodaan botti-tynnyreissä kun taas maskuliinisempi Mosconi vaatii barrique-kypsytystä, 24 kk.

Alkuperämerkintä DOC Langhe Nebbiolo syntyi 1994. Se on ollut menestystarina. Viineihin käytetään nuorempien köynnösten rypäleitä, tammikypsytys on lyhyempi.

Chiara Boschis’in Langhe Nebbiolossa on ‘rajarypäleitä’. Kun naapuri ei ole siirtynyt luomuviljelyyn, ei myöskään kolmen rajalla sijaitsevan viiniköynnösrivin katsota olevan luomurypäleitä eli tämä viini ei ole vino biologico. Enin osa rypäleistä tulee lähellä Mosconia sijaitsevalta Le Coste -tarhalta ja Monforte d’Alban Raverasta. Kymmenen päivän käymisen jälkeen 12 kk sekä kevyesti paahdetussa ranskalaisessa barrique-tynnyrissä, second och third passage, että isoissa botti-sammioissa.

2018 Langhe Nebbiolo on runsas, generoosi, nuori Nebbiolo missä elegantti, kirsikkainen hedelmä ja suuta hyväilevät hyvin integroituneet tanniinit kohtaavat loistavan tasapainoisessa ja konsentroituneessa rakenteessa. Dekantointi luo lisää nautittavuutta. Tämä Langhe Nebbiolo päihittää monet keskinkertaiset barolot!

2016 Barolo Via Nuova Moniulotteinen, elegantti tuoksu missä häivähdys ruusua ja mausteita. Nuori, tasapainoinen maku on moniulotteinen, konsentroitunut ja kerroksellinen. Hienot samettisen karheat tanniinit kertovat laadusta, ne hyväilevät suuta pitkään.

Avasin tämän loistavan Barolon liian varhain mutta dekantointi ja sopiva ruoka antoi viinistä enemmän. Suosikkikomboni on porocarpaccio.

Tiesin että syksymmällä saisin maistella ylistettyä Cannubia ja ehkä Mosconia. Odotellessani tilasin tuottajan Dolcetto d’Albaa eräästä verkkokaupasta. Dolcetto-rypälelajikkeen viljely on vaikeaa mutta sitä viljellään koska se kuuluu Piemonten kulttuuriperintöön. Vuosikerta oli 2020 ja tiesin että se oli liian nuorta maisteltavaksi mutta olin utelias. Dolcetto d’Alba on ainoa Chiaran viineistä mitä ei ole tammikypsytetty.

2020 Dolcetto d’Alba  Nuori, mehevä hedelmäisyys hallitsee mutta kun viini on näin tasapainoinen ja varsinkin kun sitä nauttii sopivan ruoan kanssa niin sen nuoruuden kulmikkuus pyöristyy. Seuraava pullo nautitaan vuoden päästä.

Ja sitten koitti aika: Sain maistella Chiara Boschisin Barolo Cannubia 2016 yhdessä Barbera d’Alba Superioren 2018 ja Barolo Mosconin 2016 kanssa.

Barbera d’Alba Superiore 2018 Superiore on aina tammikypsytetty. Tässä “tuore” tammi on niin hyvin integroitu että sen aistii vain mausteisuutena mikä ryhdistää elegantisti Barberan luonnollista hapokkuutta, jälkimaku on erittäin miellyttävä ja pitkä. Yksi parhaista ja ehkä parhain genressään!

Barolo Mosconi 2016  Barrique-kypsytetty (kolmasosa kutakin uutta, second use ja third+ use –kevyesti paahdettua tammea) ”versio” edustaa tyypillistä, voimakasta, moniulotteista Monforte-tyyliä. Hyvin integroitu tammi yhdistyy miellyttävänä mausteisuutena kainoon kukkaisuuteen. Suurenmoinen, hyvin rakennettu, moniulotteinen Barolo joka kehittyy aina vain  paremmaksi tulevina vuosina!

Barolo Cannubi 2016  Runsas, hienostunut, moniulotteinen tuoksu lupaa suuria! Raikas, elegantti hedelmäisyys missä tummaa kirsikkaa yhdistyneenä silkkisiin tanniineihin erittäin tasapainoisessa rakenteessa hyväilee suuta ja suo niin suuren elämyksen että seuraava suullinen saa odottaa. Sitä vain nauttii ja kokee onnellisuutta.

Tunnen olevani etuoikeutettu saatuani maistaa tämän työlleen intohimoisesti omistautuneen, kokeneen ja taitavan viininviljelijän kaikki kuusi viiniä. Kaikki kolme Baroloa olivat erinomaista vuosikertaa 2016. Ne ovat tosin kehityskaarensa alussa mutta tarjosivat jo nyt suuren elämyksen. Chiara Boschisin alkuperäinen tavoite, “to make the Barolo the best we could” on toteutunut: Viinit ovat puhtaita, raikkaita, hienostuneen hedelmäisiä ja konsentroituneita. Niissä on loistava rakenne ja tasapaino sekä uskomattoman pitkä jälkimaku. 

 

Lähteet

Online-tasting ja Chiara Boschisin haastattelu, Mr. Nebbiolo, 21.5.2021

WhatsApp-puhelu Chiara Boschisin kanssa 18.6.2021

www.pira-chiaraboschis.com 

www.indigenousselections.com 

Blogi www.piemontegirl.com ja Chiara Boschis’in haastattelu, YouTube

A New Wave in Italy – Women Lead the Way in Piedmont, October 31 2018, Wine Spectator

Elio Altaren haastattelu dokumenttielokuvan Barolo Boys -näytöksen yhteydessä New Yorkissa 2014, YouTube

Photo credit:

Pullojen kuvat omat

Featured image ja  Chiara Boschis, Jan Lundmark

Biodiversiteetti, Chiara Boschis

 

Chiara Boschis, E. Pira & Figli – en legend och Power Lady

Jag kände till den historiska betydelsen av Barolo Boys’ och Chiara Boschis’ insats för en modernisering av vinifieringen i Piemonte på 1990-talet. Jag hade dock aldrig provat Chiara Boschis’, E. Pira & Figli, viner. Tack vare importören Mr. Nebbiolos goda kontakter var det möjligt att delta i en on-line vinprovning med den hängivna och engagerade Chiara, den 21 maj 2021. Det blev mycket intressant och informativt under två och en halv timme. Då och under följande dagar provade jag 2018 Langhe Nebbiolo och 2016 Barolo Via Nuova. Omdömen följer längre fram, men först lite bakgrundsfakta. 

Det är mycket som har förändrats i Piemonte sedan 1980-talet. Ett stort steg i utvecklingen mot modernare vintillverkning inleddes av de s. k. Barolo Boys. De hade rest i Bourgogne och där kommit i kontakt med fräscha, fruktiga barrique-lagrade viner. Vid jämförelsen kändes de dåtida Barolo-vinerna unkna. Visserligen lyckades man ibland vid optimala förhållanden skapa viner som med åren utvecklades fint med karaktär av tjära, läder osv. 

Dessa ynglingar bl. a. Elio Altare och Domenico Clerico tillsammans med en kvinna, Chiara Boschis startade en revolution. Man har gjort en dokumentärfilm om gruppens arbete och fina gemenskap. (Barolo Boys. Storia di una Rivoluzione 2014). De sågade sönder med motorsåg 50 år gamla botti som hade varit svåra att rengöra och införde en serie av tekniska innovationer som ny ren utrustning, användning av barrique, vinifiering av single cru, kortare maceration. Green harvest fick de göra nattetid i smyg för den äldre generationen som tyckte det var slöseri. Jag citerar Chiara Boschis: “We wanted to make Barolo the best we could.”  

En revolution är en antites som så småningom leder till en syntes. Så även i det här fallet, i början använde man för mycket ny fransk ek som dolde Nebbiolo-druvans fina, eleganta karaktär. Barolo ska lagras i 38 månader varav minst 18 månader i ekfat, stora botti eller mindre fat, slavonsk eller fransk ek, det är valfritt, man varierar storleken och rostningen.

Vinerna i Piemonte har aldrig varit bättre än nu tack vare klimatuppvärmningen som gett många fina årgångar efter varandra men framför allt är det ett resultat av ‘revolutionärernas’ passionerade, ihärdiga arbete under de gångna årtionden.

Luigi Pira som ägde den historiskt betydelsefulla vingården, E. Pira & Figli i hjärtat av Barolo, dog för tidigt vid 64 års ålder. Chiara Boschis föräldrar, som var åttonde generationens vinodlare och goda vänner till familjen Pira fick köpa vingården som nu är Chiaras. Hennes första årgång var 1990, en Barolo Riserva Cannubi som fick Tre Bicchieri av Gambero Rosso. 

Idag är Chiara Boschis en levande legend: En dynamisk, ekologisk producent som jobbar 12 timmars dagar för att hon tycker det roligt. Hennes viner är både nationellt och internationellt erkända och eftersökta mer än det finns utbud.

Man odlar Nebbiolo, Barbera och Dolcetto på 12,5 hektar i Barolos bästa lägen samt i Monforte d’Alba och Serralunga d’Alba. Årsproduktionen, som är cirka 45 000 flaskor, kunde vara många fler flaskor men då skulle kvaliteten lida. Man använder lokala jäststammar, ingen eller ytterst lätt filtrering. Ekologiskt certifikat fick de 2014. Brodern Giorgio ansvarar för källararbetet, även hans döttrar är engagerade. Chiara trivs med arbetet ute i vingårdarna där utrymmet mellan vinraderna ser ut som prunkande blomsterängar. Biodiversitet med blommor, bin och fågelbon är en central princip vid ekologisk odling. 

I husets portfolio ingår Dolcetto d’Alba, Barbera d’Alba Superiore, Langhe Nebbiolo, Barolo Via Nuova, Barolo Mosconi och Barolo Cannubi. Alla utom deras Dolcetto-viner är lagrade på ekfat. Enligt Chiara är träet, eken ett instrument, som inte får dölja vinets elegans. För Via Nuova använder man både botti och lätt rostad fransk barrique varav 30 % nya.

Ett single cru -läge i Barolo hette tidigare Via Nuova, numera är det omdöpt till Terlo. Chiara ville behålla det gamla namnet, alltså blev Via Nuova assemblage av Terlo och Liste i Barolo, Gabutti och Baudana i Serralunga d’Alba samt Ravera och Mosconi i Monforte d’Alba, senare har man lagt till även Barolo-druvor från Paiagallo. I denna assemblage ingår druvor från sju olika vingårdar. I början vinifierade man druvorna från olika vingårdslägen separat för att lära känna deras karaktär men inte mera. Nu vinifierar man tillsammans druvor med samma mognadsgrad från olika växtplatser. Ursprunget avgör användningen av barrique/botti: De tuffare appellationerna från Monforte d’Alba och Serralunga d’Alba fordrar barrique medan för Barolo-lägen som Terlo och Cannubi passar botti bättre, sammanlagt 24 månader.

Den slutgiltiga blandningen, assemblage, gör man några månader innan vinet tappas på flaska. 

Cannubi och Mosconi är single cru. Chiaras avsikt är att i dessa Barolo-viner ge ett rent uttryck för det enskilda vingårdsläget. Det eleganta Cannubi vinifieras i botti medan det mera maskulina Mosconi fordrar barrique, 24 månader.

Hela livet har Chiara jobbat med utmaningar i ett tidigare mycket mansdominerat yrke. En av de största har varit att övertyga alla Cannubis tiotals vinodlare att gå över till ekologisk odling, en stor utmaning för langheser anses vara stora individualister. Hon lyckades och idag är hela Cannubi ekologisk! Alla grannar har inte gått över till ekologisk odling och enligt bestämmelserna kan man inte göra ekologiskt vin av de tre angränsande raderna.

Ursprungsbeteckningen DOC Langhe Nebbiolo som föddes 1994 har varit en framgångshistoria. Man kan använda druvor av yngre rankor med kortare fatlagring. 

I Chiara Boschis’ Langhe Nebbiolo ingår ‘gränsdruvor’ från vinrankor som angränsar till icke-ekologisk odling, alltså blev vinet inte vino biologico. Merparten kommer från Le Coste, nära Mosconi, och Ravera  i Monforte d’Alba. Efter 10 dagars jäsning, 12 månader i second och third passage lätt rostad fransk barrique samt botti.

2018 Langhe Nebbiolo är ovanligt yppig och generös med fin körsbärsfruktighet, koncentration och elegant struktur där de unga, gomsmekande tanninerna är välintegrerade. Denna Langhe Nebbiolo slår många mediokra Barolon. 

2016  Barolo Via Nuova Otroligt väl sammansatt, elegant doft av blommor som rosor och kryddor; smaken är ung, komplex, koncentrerad och djup. De fina, sammetsträva tanninerna smeker gommen i den balanserade strukturen, smakens längd berättar om kvaliteten.

Det var för tidigt att öppna denna unga strålande Barolo nu, men dekantering och passande maträtt hjälpte till. Min favoritkombo är rencarpaccio!

Jag visste att jag längre fram under hösten skulle erbjudas möjlighet att få prova det lovsjungna Cannubi och eventuellt Mosconi. I väntan på det beställde jag producentens Dolcetto d’Alba från en näthandel. Druvsorten Dolcetto är svårodlad men alla seriösa vinodlare vill ha den i sin portfolio för den ingår i det piemontesiska kulturarvet. Årgången var 2020 och jag visste att det var alldeles för tidigt att konsumera men jag var nyfiken. Dolcetto är det enda av Chiaras viner som inte är fatlagrat.

2020 Dolcetto d’Alba  Den unga, saftiga fruktigheten dominerar men när vinet är välbalanserat som detta är det en njutning och då speciellt till en passande maträtt som slipar av ungdomens “stöddighet”. Nästa flaska avnjutes tidigast om ett år. 

Och så var det dags att prova Chiara Boschis Barolo Cannubi 2016 tillsammans med Barbera d’Alba Superiore 2018 och Barolo Mosconi 2016.

Barbera d’Alba Superiore 2018  Superiore är alltid fatlagrat och här är den “färska” fattonen så väl integrerad att den bara kryddar och på ett elegant sätt strukturerar druvsorten Barberas naturliga syrlighet, eftersmaken är otroligt behaglig och lång. En av de absolut bästa om inte den bästa i sin genre!!!

Barolo Mosconi 2016, den “tuffare” barrique-lagrade (en tredjedel av vardera ny, second use och third+ use av lätt rostade fat) versionen representerar den typiska, kraftiga, väl strukturerade Monforte-stilen. Den väl integrerade fattonen känns som behaglig kryddighet ovanpå en blyg blommighet som säkert kommer att utvecklas de kommande åren. Ett stort, komplext vin i sin linda!

Barolo Cannubi 2016 Redan den stora, sofistikerade, sammansatta doften utlovar ett grandiost vin! Den fräscha, eleganta fruktigheten med inslag av mörka körsbär tillsammans med de silkeslena tanninerna i en underbart välstrukturerad balans bjuder på en oförglömlig, mångfasetterad upplevelse. Man njuter och blir lycklig! 

Jag känner mig privilegierad när jag fått prova alla de sex vinerna av denna hängivna, passionerade, skickliga vinodlare. Dessutom var alla tre Barolo av den utmärkta årgången 2016, visserligen är de i början av sin utveckling men redan så njutbara. Chiara Boschis’ ursprungliga ambition, “to make the Barolo the best we could” har blivit verklighet: Vinerna är rena, fräscha, elegant fruktiga, koncentrerade, väl strukturerade och balanserade med otroligt lång eftersmak.  

Källor

Online-tasting med Chiara Boschis i regi av Mr. Nebbiolo, 21.5.2021

WhatsApp-samtal med Chiara Boschis 18.6.2021

www.pira-chiaraboschis.com 

www.indigenousselections.com 

Bloggen www.piemontegirl.com och bloggarens intervju med Chiara Boschis på YouTube

A New Wave in Italy – Women Lead the Way in Piedmont, October 31 2018, Wine Spectator

Intervju med Elio Altare i samband med visningen av dokumentärfilmen Barolo Boys i New York 2014, YouTube

Photo credit: Foton av flaskor mina egna

Featured image och fotot av Chiara Boschis, Jan Lundmark

Biodiversitet, Chiara Boschis

 

Silvaner-viiniä Frankenista

Saksan Viinitiedotuksen Silvaner-illallinen Zinnkellerissä syyskuun alussa, Silvaner-teemaviikon alla, herätti muistoja. 

Asuessani Tukholmassa liityin viiniseura Munskänkarnan Tukholman jaostoon jo 1985. Munskänkarna järjesti viinivaelluksia Saksan viinialueilla. Matkat olivat erittäin hyvin organisoituja, kuudesta kymmeneen kilometriä kävelyä ja kaksi tuottajavierailua päivittäin, yhteensä 12 vierailua kuuden päivän aikana. Ensimmäinen vaellukseni oli Frankenissa kesällä 1988.

Frankenin huippuviinit tarjosivat ennen kokemattomia elämyksiä. Ensimmäisenä vaelluspäivänä meidät yllätettiin täysin: Katetut, viininlehdillä koristellut pöydät tulivat yhtäkkiä esiin mutkan takaa, juuri sopivasti lounasaikaan. Nautimme Frankenin leikkeleitä ja viiniä kohtuudella, olimmehan matkalla kohti uusia elämyksiä.

Viinitarhojen nimet kuten Würzburger Stein, Randersackerer Teufelskeller, Escherndorfer Lump ja Iphöfer Julius-Echter-Berg etsautuivat muistiin.

Kymmenen vuotta myöhemmin kun olin saanut enemmän kokemusta ja koulutusta kirjoitin artikkelin ‘Silvaner, en fyllig matfavorit’ silloisen Granqvist Vinagenturin vinfo-lehdessä, nykyään Granqvist Beverage House.

Silloin kirjoitin: “Silvaner jää helposti toisten saksalaisten rypälelajikkeiden varjoon. Viinikirjallisuutta lukiessa saa usein vähän mitäänsanomattoman kuvan.” Onhan niin että Silvaner on luonteeltaan hillitty, mutta parhailla palstoilla varsinkin Frankenissa, lajike heijastaa maaperän luonnetta. Sen aistii eleganttina mineraalisuutena yhdistyneenä yrttiseen hedelmäisyyteen, lisänä sitrusta, melonia, kirveliä, niitettyä heinää ja jopa siankärsämöä. Hapokkuus on pehmeää melko täyteläisissä viineissä. Silvaner kypsyy noin pari viikkoa ennen Rieslingiä.

Silvaner-köynnökset peittivät neljäsosan Saksan viinitarhojen pinta-alasta vielä viisikymmentä vuotta sitten kun vuonna 2019 niiden osuus oli vain 4,5 %, Frankenissa kuitenkin 24,8 %. Laajin pinta-ala on Rheinhessenissä, yli 2000 hehtaaria.

Hankin kaksi klassista Franken Bocksbeutel-viiniä: 2018 Bürgerspital Würzburger Pfaffenberg Silvaner Trocken, 24,90 ja 2015 Juliusspital Würzburger Abstleite Silvaner trocken, 22,57, molemmat Alkon valikoimissa. Halusin testata viinejä ruokien kanssa joita suosittelin vinfon artikkelissa.

Säätiöt Bürgerspital ja Juliusspital ulottavat juurensa kauas historiaan, vuosiin 1316 ja 1576

Säätiöt ovat saaneet vuosisatojen kuluessa lahjoituksina rakennuksia ja viinitarhoja. Niinkuin nimistä ilmenee molemmat ovat sairaaloita ja vanhainkoteja, Juliusspital on erikoistunut palliatiiviseen hoitoon. Molemmat ovat myös huomattavia maanomistajia ja merkittäviä viinintuottajia.

Bürgerspital zum heiligen Geist on 700 vuotta vanha VDP-viinitila Frankenissa. 120 hehtaarin alalla viljellään pääasiassa Silvaner-, Riesling-, Weiss- ja Grauburgunder-rypäleitä.   

Parhaat viinit pullotetaan Bocksbeuteleihin. Tuottaja haluaa esittää viineissä viinitarhojen ominaispiirteitä ja samalla myös omaa tyyliään.  

2018 Bürgerspital Würzburger Pfaffenberg Silvaner Trocken 

Pfaffenberg on erittäin jyrkkä Erste Lage -luokiteltu lounaisrinne, maaperä on Muschelkalk -kalkkikiveä. Tarhalla kasvaa Bürgerspitalin vanhimmat Silvaner-köynnökset. Ne istutettiin 1971. Alhainen satomäärä ja kypsät rypäleet ovat laadun tae, niin kuin myös kuorikontakti ja spontaani käyminen isoissa, vanhoissa tammitynnyreissä.

Melko neutraalista tuoksusta löytää kevyen mausteista yrttisyyttä. Kevyehkö, kuiva maku on myös neutraali elegantteine sitrushedelmineen. Pitkässä jälkimaussa on syvyyttä ja eleganttia mineraalisuutta mistä ilmenee että kyseessä on uutteinen terroir-viini, sokeria noin 2 g/l.  Viini sopii klassisen, valkoisen kalan kaveriksi.

Lainaan Anne Krebiehl’iä MW: “A distinct signature runs through the wines: They are clear, precise and linear.” Siis viileän eleganttia.  

Juliusspital

Vuonna 1576 ruhtinaspiispa Julius Echter von Mespelbrunn perusti säätiön jonka tarkoituksena oli ylläpitää sairaalaa. Nykyään tämä säätiö on myös merktittävä VDP-tuottaja 180 hehtaarin viininviljelyksineen. Viinitila on Saksan toiseksi suurin ja Silvanerin tuottajana Juliusspital on maailman ykkönen, 70 hehtaaria. Trias-kauden kaikki kerrostumat esiintyvät: Muschelkalk, Buntsandstein, Keuper.

2015 Juliusspital Würzburger Abstleite Silvaner trocken

Abstleite on toinen jyrkkä, Erste Lage -luokiteltu lounaisrinne Würzburgin kyljessä, maaperä on Muschelkalk -kalkkikiveä. Spontaani käyminen Erste ja Grosse Lage -viineille.

Lainaan Anne Krebiehl’iä MW: “A clean-cut, vivid style runs from Gutswein to Grosses Gewächs with impressive site expression throughout the Erste Lagen.”

Viini on väriltään intensiivisen keltainen. Moniulotteinen tuoksu tarjoaa kypsiä keltaisia hedelmiä, luumua ja omenaa sekä mehiläisvahaa. Maku on melko täyteläinen, vivahteikas, siinä on ‘generoosia’, eleganttia hedelmäisyyttä, pehmeää hapokkuutta ja pitkässä jälkimaussa mineeralia. 

Vuosikertaa 2015 on vielä Arkadiankadun myymälän hyllyssä, vaikka Alkon sivuilla vuosikerta on 2016.  

Tämä ihastuttavan kypsä viini sopii hyvin täyteläisempien ruokien kanssa, kuten suppilovahverokeitto ja Schweizerschnitzel.  Oma versioni: Mausta kukin ohut kananfilé muovikelmun päällä, päälle Serrano-kinkkua, lehtipersiljaa ja Emmenthal-viipale, rullaa muovikelmun avulla ja solmi. Keitä uunissa vesihauteessa, 25-30 min 125 asteessa. Ennen tarjoilua, poista kelmu ja paista kullankeltaisiksi paistinpannulla.

Molemmat viinit tulevat aivan Würzburgin läheltä, Maindreieckistä, Frankenista. Luokitus, maaperä ja rypälelajike on sama ja silti viinit ovat niin erilaiset. Juliusspital Abtsleite on kolme vuotta vanhempi mikä selittää osan mutta ei kaikkea. Todella mielenkiintoista! Erste Lage -viineissä on hyvä hinta-laatusuhde.     

Suosittelen!

 

Silvaner från Franken

Tysk vininformations middag med provning av utsökta viner på restaurang Zinnkeller i Helsingfors inför Silvaner-temaveckan 7.-13.9.2020 väckte minnen till liv.

Jag blev medlem i Munskänkarnas Stockholmssektion redan 1985. Föreningen arrangerade vinvandringar i de tyska vindistrikten. De var väldigt välorganiserade med sex till tio kilometers vandringar och två producentbesök per dag, sammanlagt 12 besök under sex dagar. Min första vandring var i Franken sommaren 1988.

Det blev ett fantastiskt möte med högklassiga Franken-viner, viner som man då bara kunde drömma om i Sverige och Finland. Första dagen överraskades vi av dukade långbord som väntade bakom ett krön ute i det fria när det började bli lunchdags. De vinbladsdekorerade borden dignade av frankiska charkuterier och utsökta viner som vi avnjöt måttligt för att orka vandra vidare mot nya upplevelser.

Lägesnamn som Stein i Würzburg, Teufelskeller i Randersacker, Lump i Escherndorf och Julius-Echter-Berg i Iphofen etsade sig för evigt i minnet.

Tio år senare med mera erfarenhet och skolning i bagaget skrev jag en artikel ‘Silvaner, en fyllig matfavorit’ i tidskriften vinfo av dåvarande Granqvist Vinagentur, idag Granqvist Beverage House. 

Jag skrev då: “Silvaner hamnar lätt i skuggan av andra tyska druvsorter. När man läser om Silvaner i vinlitteraturen får man ofta en slätstruken bild av druvan.”

Det stämmer att Silvaner har en relativt diskret karaktär men i de bästa lägena och då speciellt i Franken  avspeglar druvsorten jordmånens karaktär som elegant mineralitet i kombination med en fruktig, örtig ton med inslag av citrusskal, melon, körvel, blommande timotej, nyslaget hö eller rölleka. Syran är mild i de relativt fylliga vinerna.

Silvaner som mognar ungefär två veckor tidigare än Riesling, behöver fuktig jordmån och måttligt av solsken. Druvan uttrycker jormånens karaktär lika väl som Riesling.

1970 var nästan en fjärdedel av de tyska vingårdarna planterade med Silvaner,  medan 2019 endast 4,5 %, i Franken dock 24,8 %. Den största odlingsarealen, drygt 2000 hektar finns i Rheinhessen.

Jag skaffade två klassiska Franken-viner på Bocksbeutel: 2018 Bürgerspital Würzburger Pfaffenberg Silvaner Trocken, 24,90 och 2015 Juliusspital Würzburger Abstleite Silvaner trocken, 22,57, båda finns i Alkos sortiment.  Jag ville prova dessa viner tillsammans med maträtter som jag rekommenderade i vinfos artikel. 

Stiftelserna Bürgerspital och Juliusspital med anor från 1316 respektive 1576, är som namnet anger sjukhus, men med lite olika inriktningar inom äldrevården. Båda har under de gångna århundraden fått donationer i form av byggnader och vingårdar.  Bürgerspital är idag ett sjukhus som ger geriatrisk vård och Juliusspital är både sjukhus och sjukhem med palliativ vård som specialitet. Båda är också betydande markägare och ledande vinproducenter.

Bürgerspital zum heiligen Geist är ett 700 år gammalt VDP-vingods i Franken. På 120 hektar odlar man Silvaner, Riesling, Weiss- och Grauburgunder och andra druvsorter.  De bästa vinerna tappas på Bocksbeutel. Man är stolt över lägen som Würzburger Stein och Stein-Harfe. Man vill visa deras egenart i vinerna som samtidigt uttrycker producentens stil. 

2018 Bürgerspital Würzburger Pfaffenberg Silvaner Trocken 

Pfaffenberg är ett mycket brant, Erste Lage-klassificerat sydvästläge med musselkalkjordmån. Här växer Bürgerspitals äldsta Silvaner-rankor, som planterades 1971. Lågt skördeuttag och höga mustvikter borgar för utsökt kvalitet. Lång skalkontakt, spontan jäsning i gamla, stora ekfat.

Doften är neutral med diskret kryddighet av örter. Den lätta, torra smaken är också relativt neutral med en elegant citrusfruktsyrlighet. Den långa eftersmaken dröjer kvar med djup och elegant mineralitet som tyder på att det är ett terroirvin med extrakt, restsocker 2,1 g/l. Vinet passar till klassiska rätter av vit fisk.

Jag citerar Anne Krebiehl MW: “A distinct signature runs through the wines: They are clear, precise and linear.” Alltså är stilen sval, diskret och elegant med mineraltoner. 

Stiftelsen  Juliusspital grundades 1576 av furstbiskopen Julius Echter von Mespelbrunn  för att driva ett sjukhus som kom att bära hans namn. Idag är denna stiftelse också en VDP-producent med 180 ha vingårdsmark, däribland några av Frankens bästa lägen. Storleksmässigt är Juliusspital på andra plats i Tyskland, som Silvaner-producent är man med sina 70 hektar på första plats i hela världen. Triasperiodens alla jordlager är representerade: Muschelkalk, Buntsandstein, Keuper.

2015 Juliusspital Würzburger Abstleite Silvaner trocken

Abstleite är ett annat brant, Erste Lage-klassificerat sydvästläge och med musselkalkjordmån intill Würzburg. Spontan jäsning för Erste och Grosse Lage. 

Jag citerar Anne Krebiehl MW: “A clean-cut, vivid style runs from Gutswein to Grosses Gewächs with impressive site expression throughout the Erste Lagen.

Färgen är intensivt gyllene. Den rika doften har mognadstoner av mogna gula frukter, som plommon och äpplen med inslag av bivax. Smaken är relativt fyllig och komplex med generös, elegant fruktighet och mjuk syrlighet, mineralitet i den långa eftersmaken.

Roligt att årgången 2015 finns fortfarande, åtminstone på Arkadiagatan i Helsingfors även om Alkos nätsida anger 2016 som den aktuella årgången.

Det här underbart mogna vinet passar bra till lite fylligare rätter som trattkantarellsoppa och schweizerschnitzel. Jag lagade en egen variant: krydda var sin tunna kycklingfilé på plastfolie, lägg på Serranoskinka, bladpersilja och Emmenthaler, rulla ihop och knyt plastfolien, grädda 25-30 minuter i 125 grader. Före serveringen tar du av folien och steker rullarna gyllenbruna i stekpannan.

Dessa båda viner växer på musselkalkjordmån nära varandra intill Würzburg i Maindreieck i Franken och är så olika. Juliusspital Abtsleite är tre år äldre vilket förklarar en del. Mycket intressant att prova! Erste Lage -viner ger bra valuta för pengarna.

Jag rekommenderar!

 

 

 

 

 

 

 

Giacomo Fenocchio, Monforte d’Alba – online-tasting

Aktiivinen viiniharrastukseni alkoi vuonna 1985, 35 vuotta sitten. Alussa Bordeaux oli kovassa kurssissa. Ihastuin myös saksalaisiin viineihin. Vuosien kuluessa on mieltymykseni ennen kaikkea kehittynyt Piemonten ja Champagnen alueen viineihin. 

Enää en niin helposti innostu mutta sitten kuitenkin teen niin kun kohtaan viinejä jotka sanovat “klick”. Silloin viinintuottajan filosofia ja viinit vastaavat omaa kokemukseen pohjautuvaa makuani. 

Näin kävi kun sain maistaa piemontelaisen tuottajan Giacomo Fenocchion viinejä Grand Vin -tapahtumassa Helsingissä lokakuussa 2019: Klassisia, aromaattisesti puhtaita viinejä jotka kuvastavat kasvuympäristön maaperää ja mikroilmastoa ja joissa tammikypsytys vain viimeistelee hienostuneen lopputuloksen.

1989 vastuu viinitilan hoidosta siirtyi nuorelle Claudio Fenocchiolle isän odottamattoman poismenon jälkeen. Alkuvuodet eivät olleet helppoa aikaa, koska trendinä oli Barolojen voimakas tammikypsytys. Viidennen polven edustajana Claudio kuitenkin pysyi uskollisena Fenocchio-suvun perinteiselle tyylille.

Alun 7 hehtaaria ovat nyt 15 luomuviljeltyä: Eniten Bussia-tarhoja Monfortessa (sekä Villero, Castiglione Falletto ja Cannubi, Barolo). Arneis-tarhat ovat Tanaro-joen toisella puolella Roerossa.

Lainaan vuoden 2015 Gambero Rossoa: “The product of long maceration and patient ageing in Slavonian oak gives exemplary classic Barolos not only highly age-worthy, but approachable and enjoyable even shortly after release.”

Marraskuussa 2019 oli Helsingin Munskänkarnan jäsentilaisuutena Mr. Nebbiolon Barbera-tasting: Kahdeksan erinomaista Barberaa kuudelta eri huipputuottajalta. Suosikkini löytyi, oletin että se oli Fenocchion Barbera d’Alba Superiore ja se oli.

Viinitapahtumat seurasivat toinen toistaan kunnes ne maaliskuun ensimmäisen viikon jälkeen, covid-19 poikkeustilan takia, siirtyivät syksyyn tai seuraavalle vuodelle. Luovat, aloitteelliset toimijat kuten Mr. Nebbiolo eivät lamautuneet vaan lanseerasivat online-tastingit.

Perjantaina 17. huhtikuuta osallistuin viidenkymmenen muun viinin ystävän kanssa Wine Talk online-tastingiin, Claudio Fenocchion johdolla. 

Oli todella inspiroivaa ja informoivaa olla suorassa vuorovaikutuksessa itse viinintekijän kanssa ja samalla maistella sekä 2018 Roero Arneista ja 2014 Baroloa. Tunnin kuluttua Claudio jätti meidät vielä keskustelemaan keskenämme. Lähdin ryhmästä kolmen ja puolen tunnin kuluttua. Aika oli mennyt kuin siivillä!

Valkoinen, alkuperäinen lajike Arneis oli melkein hävinnyt 1970-luvulla, mutta onneksi se pelastettiin 1980-luvulla. Viinit ovat helposti lähestyttäviä, raikkaan hedelmäisiä, melko täyteläisiä ja kohtuuhappoisia. 

2018 Roero Arneis DOCG, Monteu Roero, 10 – 15 -vuotiaat köynnökset kasvavat kaakkoisrinteillä, 300 – 350 metrin korkeudessa. Maaperä on kalkkipitoista savea.  Rypäleet korjattiin syyskuun puolessa välissä. Kevyen puristuksen jälkeen rypälemehu jäähdytetään terästankissa jotta sakka laskeutuisi.  24 – 36 tunnin kuluttua kirkas rypälemehu erotetaan ja sitten aloitetaan lämpökontrolloitu käyminen.

Oljenkeltaisessa värissä on häivähdys vihreää. Moniulotteisessa tuoksussa raikasta hedelmäisyyttä ja hivenen kamomillaa. Raikkaan hedelmäisen, melko täyteläisen maun rakenne on elegantin tasapainoinen ja pitkä.

Erinomainen aperitiivi millä voi jatkaa läpi aterian, äyriäisrisotosta grillattuun kalaan ja valkoiseen lihaan. Autenttiset italialaiset valkoviinit ovat erinomaisia ruokaviinejä.  Lämpötilasuositus 10 – 12 astetta.

2014 Barolo DOCG, Monforte d’Alba

20-vuotiaat köynnökset kasvavat itärinteillä, 350 metrin korkeudessa. Maaperä on hiekkaa ja kalkkipitoista savea. Rypäleet korjattiin lokakuun puolessa välissä. 

Perinteinen vinifikaatio: spontaani käyminen ja pitkä 40 päivän kuorikontakti. Sitten kypsytys: 6 kk terästankeissa ja 30 kk suurissa, käytetyissä slavonialaisissa 25 – 35 hehtolitran tammitynnyreissä ja vielä pullossa.

Syvä rubiinin punainen väri. Intensiivinen, aromaattisesti puhdas, lämmin, kevyen mausteinen tuoksu, missä kuivattua ruusua, lakritsia ja aavistus tervaa. Todella puhdas, tasapainoinen maku, mikä toistaa tuoksun aromimaailmaa; täydellinen rakenne ja mikä pituus. Klassinen Barolo!

2014 oli vaikea vuosi Piemonten viinitarhoilla. Mitä silloin tekee ammattinsa erittäin hyvin taitava, vastuuntuntoinen viininviljelijä? Claudio Fenocchio antoi vastauksen tähän online-tastingissä: Green harvest, rypäleterttujen karsiminen, jopa kolme kertaa, ensin heinäkuussa niinkuin tapana on, jopa kaksi kertaa ja sitten vielä elokuussa. Lopputulos on enemmän konsentraatiota ja loistava Barolo!

Halusin myös maistaa Fenocchion Langhe Nebbiolon mikä löytyy Alkon verkkokaupasta. Tämä alkuperämerkintä on yleensä erinomainen hinta-laatu-suhteeltaan ja kevyempänä Nebbiolo-viininä gastronomisesti erittäin käyttökelpoinen. Nebbiolo kiehtoo aina ainutlaatuisella uutteisuuden, tanniinien ja happojen yhdistelmällä.

DOC Langhe –alkuperämerkintä lanseerattiin marraskuussa 1994 Piemonten eri rypälelajikkeille sekä Bianco- ja Rosso- sekoituksille. DOC Langhe Nebbiolo on erinomainen johdatus laadukkaammille ja kalliimmille DOCG Barolo ja DOCG Barbaresco viineille mitkä myös vaativat pitempää kypsytystä optimaalisen nautinnon saavuttamiseksi.

2017 Langhe Nebbiolo DOC

15-vuotiaat köynnökset kasvavat itärinteillä, 300 metrin korkeudessa. Maaperä on sinistä merkkelisavea ja tuffia. Rypäleet korjattiin lokakuun puolessa välissä.

Perinteinen vinifikaatio: spontaani käyminen ja 10 päivän kuorikontakti terästankissa. Sitten kypsytys: 6 kk suurissa, käytetyissä slavonialaisissa 25 – 35 hehtolitran tammitynnyreissä ja vielä pullossa.

Viini kimaltelee vaalean granaatinkiven vivahteissa. Viskositeetti on todella korkea. Hienostunut, intensiivisen hedelmäinen tuoksu on kukkainen ja marjainen. Keskitäyteläisessä maussa eleganttia, runsasta hedelmäisyyttä, kuivattua ruusua. Miellyttävät tanniinit hyväilevät suuta. Todella hienostunut ja tasapainoinen Langhe Nebbiolo!

Nautinnollista kultareunaa arkeen Parmigiano Reggianon, parmesanjuuston kera!

Photo credit: Pullojen ja lasien kuvat omat, muut Giacomo Fenocchiolta.

http://www.giacomofenocchio.com

Giacomo Fenocchio, Monforte d’Alba – online-träff med vinmakaren

Jag har provat vin sedan början av 1985, i 35 år. Då låg Bordeaux högt i kurs, men jag var också väldigt förtjust i tyska viner. Under åren som gått har jag utvecklat en fäbless för distrikten Champagne och Piemonte, som jag besökt.

Kanske blir man aningen blasé med åren, med andra ord inte så lättflörtad, men man blir sedan desto mera förtjust när man hittar en producent vars filosofi och viner motsvarar ens eget tycke och erfarenhet. Jag blev stormförtjust när jag fick prova den piemontesiske producenten Giacomo Fenocchios viner på evenemanget Grand Vin i Helsingfors i början av oktober 2019: Klassiska viner med aromatisk renhet som avspeglar jordmånen och mikroklimatet de vuxit i och där fatbehandlingen bara accentuerar och förfinar slutresultat. 

Claudio Fenocchio tog över som mycket ung efter faderns bortgång 1989. De första åren var inte lätta, trenden lutade mot kraftigt ekfatslagrade Barolo-viner. Men Claudio stod emot trycket och följde familjens traditioner sedan fem generationer tillbaka. De ursprungliga 7 hektaren har blivit 15 ekologiskt odlade: Mest Bussia i Monforte, även Villero i Castiglione Falletto och Cannubi i Barolo. Man har även krossat floden Tanaro för att kunna odla Arneis i Roero.

Jag citerar Gambero Rosso 2015: “The product of long maceration and patient ageing in Slavonian oak gives exemplary classic Barolos not only highly age-worthy, but approachable and enjoyable even shortly after release.”

Senare i november 2019 var det dags för en Barbera-provning i regi av importören Mr. Nebbiolo på Helsingin Munskänkarna. I provningen ingick åtta utsökta viner av sex olika topproducenter. Jag var mest förtjust i ett av dem, som jag trodde var Fenocchios Barbera d’Alba Superiore, och så var det.

Olika vinprovningar följde efter varandra fortfarande i början av mars 2020 men sedan blev det stopp på grund av Covid-19. Kreativa, initiativrika aktörer som Mr. Nebbiolo var inte passiva utan lanserade online-vinprovningar med piemontesiska vinmakare.

Fredagen den 17 april deltog jag i min första virtuella, interaktiva vinprovning med Claudio Fenocchio och ett femtiotal vinvänner. Att lyssna på denne seriöse och passionerade vinodlare och prova hans  2018 Roero Arneis och 2014 Barolo tillsammans med honom bjöd på djupare förståelse av hans vinfilosofi. Efter en timme lämnade han oss och vi fortsatte på egen hand med kommentarer och samtal. Jag lämnade gruppen efter drygt tre timmar. Man hade inte alls märkt tidens gång. Så intressant var det.

Den vita druvsorten Arneis hade nästan försvunnit i början av 1970-talet, men till all lycka kom en renässans på 1980-talet. Vinerna är lättdruckna, relativt fylliga med sin friska fruktighet i kombination med måttlig syra. 

2018 Roero Arneis DOCG, Monteu Roero

Druvorna, som kommer från 10 – 15 år gamla vinrankor på 300 – 350 m ö h med sydostlig exponering, skördades i mitten av september. Jordmånen är lera med kalkinslag. Efter den lätta pressningen kyldes druvmusten i ståltankar för att fällningen skulle sätta sig och efter 24 -36 timmar skiljdes druvmusten från den. Sedan började den temperaturkontrollerade jäsningen. 

Färgen var halmgul med gröna reflexer. Komplex doft med friska frukttoner och inslag av kamomill. Den friska, relativt fylliga, fruktiga smaken hade en mycket balanserad struktur med längd.

Ett perfekt aperitif-vin som man kan fortsätta med till det mesta från skaldjursrisotto till grillad fisk och vitt kött. De autentiska italienska vita vinerna är perfekta matviner.  Servera vid 10 -12 grader.

2014 Barolo DOCG, Monforte d’Alba

Druvorna, som kommer från 20 år gamla vinrankor och som växer på sluttningar 350 m ö h med östlig exponering, skördades i mitten av oktober. Jordmånen är sand och lera med kalkinslag. 

Vinifikationen är traditionell med spontan jäsning och lång maceration upp till 40 dagar varefter följer lagring i sex månader i ståltank och sedan 30 månader i stora, två till tre år gamla slavonska ekfat på 25 – 35 hl, med därpå följande lagring på flaska.

Färgen var djup rubin. En intensiv, aromatiskt ren, varm, lätt kryddig doft av torkade rosor, lakrits och tjära som gick igen i smaken, som var otroligt ren och balanserad med en perfekt struktur och längd. En klassisk Barolo!

2014 var ett svårt år i vingårdarna i Piemonte. Vad gör då en kunnig, seriös vinodlare?

Claudio Fenocchio gav svaret under online-tastingen: Green harvest, gallring av druvklasar, till och med tre gånger, först två gånger i juli  och sedan ytterligare i augusti. Resultatet blir mera koncentration och en strålande Barolo. 

Jag ville även prova producentens Langhe Nebbiolo som finns i Alkos sortiment. Denna appellation brukar ge bra valuta för pengarna och som lättare Nebbiolo-vin jämfört Barolo och Barbaresco är de mer gångbara gastronomiskt. Det som alltid fascinerar mig med Nebbiolo är den unika kombinationen av extrakt, tannin och syra.

DOC Langhe, som lanserades i november 1994, är en appellation för olika piemontesiska druvsorter samt för olika blandningar Bianco och Rosso. DOC Langhe Nebbiolo är en fin introduktion till de högklassigare och dyrare DOCG-appellationerna Barolo och Barbaresco, som man också får lov att lagra längre.

2017 Langhe Nebbiolo DOC

Druvorna, som kommer från 15 år gamla vinrankor växer på 300 m ö h med östlig exponering, skördades i mitten av oktober. Jordmånen är blå märgel och tuff.

Vinifikationen är traditionell med spontan jäsning med 10 dagars skalkontakt i ståltank och sedan sex månader i stora, två till tre år gamla slavonska ekfat på 25 – 35 hl, med därpå följande lagring på flaska.

Färgen hade en skimrande, ljus nyans av granatsten. Vinet uppvisade mycket hög viskositet. Den eleganta, intensivt fruktiga doften hade ton av blommor och bär. Den medelfylliga smaken var mycket tilltalande: en fin, elegant, rik fruktighet med inslag av torkade rosor. Avslutningens torra tanniner smeker gommen. Så otroligt elegant och balanserat, en Langhe Nebbiolo helt i min smak! Det blev vardagslyx med parmesanost, Parmigiano Reggiano!

Photo credit: Foton av flaskor och glas mina egna,  resten från producenten  Giacomo Fenocchio.

http://www.giacomofenocchio.com

Champagne Pol Roger – Sir Winston Churchillin suosikki

Muistan illan Tukholmassa, Stockholms Vinkällare -nimisessä viinikellarissa, joskus 1990-luvun puolivälissä. Illan isäntä oli viinien maahantuoja Frank Ward ja kunniavieras Georges Duboef’in vientipäällikkö. Illallinen alkoi kypsien Pol Roger’n vuosikertasamppanjoiden sokkomaistelulla. Kysymys, jonka Frank Ward esitti vientipäällikölle kuului: Miltä vuosikymmeneltä? Vastaus oli että ne ovat luultavasti 1980-luvulta, mutta samppanjat olivat vielä vanhempia, 1970-luvulta. Niin luulin minä mutta en luonnollisestikaan kertonut mielipidettäni. Pol Roger’n vuosikertasamppanjat ovat todella pitkäikäisiä.

Tukholman vuosinani Grand Hôtelin Cadier-baari oli keidas, mikä tarjosi elämään pientä kultareunaa: Upean näköalan lisäksi lasillisen Pol Roger Brut Réserve’iä. Se oli hotellin samppanja vuoteen 2019. Ajat ja tavat muuttuvat mutta Ward Wines on edelleen Champagne Pol Roger’n maahantuoja Ruotsissa.

Christian Pol Roger vieraili usein Tukholmassa 90-luvulla. Oli aina ilo tavata tämä hurmaava ranskalainen herrasmies, jonka charmi, aristokraattinen eleganssi ja huumori tuntuivat peri brittiläisiltä. 

Englanti on aina ollut Pol Roger’n tärkein vientimarkkina. Odette Pol Roger ja Winston Churchill tapasivat Ranskan suurlähetystön lounaskutsuilla Lontoossa 1944 missä  tarjottiin Pol Roger’n samppanjaa, vuosikertaa 1928. Churchill ihastui samppanjaan ja Odette Pol Rogeriin. Näin alkoi elinikäinen ystävyys ja Pol Roger’n samppanjasta tuli Churchillin suosikki. Hänelle lähetettiin joka vuosi syntymäpäivälahjaksi laatikollinen suosikkivuosikertaa 1928. “Makuni on yksinkertainen, tyydyn helposti parhaaseen”, tuo sitaatti on kuultu monta kertaa. 

Churchillin kuoltua tammikuussa 1965 saivat Englannin markkinoille viedyt samppanjat mustan surureunan etikettiinsä. Vuonna 1984 lanseerattiin ensimmäinen Cuvée Sir Winston Churchill vuosikertaa 1975, ainoastaan magnum-pulloissa. Kaikkiaan on lanseerattu 17 vuosikertaa ja nyt maaliskuun alussa 18., vuosikerta 2009. 

Olen pitänyt Helsingin Munskänkarnan vuotuisen samppanjapruuvin vuodesta 2013. Tänä vuonna oli Champagne Pol Roger’n vuoro.

Pol Roger perusti tilan 19-vuotiaana 1849. Kunnianosoituksena isänsä muistolle pojat Maurice ja Georges muuttivat sukunimensä Pol-Roger’ksi. Neljäs sukupolvi, Christian Pol-Roger ja Christian de Billy, ottivat yrityksen johtoonsa 1963. Christian de Billyn poika Hubert edustaa viidettä sukupolvea tilan johdossa. Hallituksen puheenjohtaja Laurent d’Harcourt tulee suvun ulkopuolelta.

Perheyrityksenä säilynyt samppanjatalo omistaa 92 hehtaaria viljelyksiä, pääasiassa Chardonnay’ta Epernayn läheltä, esim. grand cru -kylissä Avize, Chouilly ja Cramant. Tämä kattaa 55 prosenttia tarvittavasta rypälemäärästä. Pinot Noir -rypäleet ostetaan pääosin sopimusviljelijöiltä Montagne de Reimsistä.

Talon menetelmät ovat perinteiset, tammea ei käytetä lainkaan. Laadun varmistamiseksi talo panostaa paljon käsityöhön. Pol Roger “tanssittaa” kaikki pullonsa käsin.

Edellinen kellarimestari James Coffinet otti aikoinaan käyttöön mehun kaksinkertaisen kylmäkirkastuksen, débourbage, joka antaa lisänsä viinien puhtaalle hedelmäisyydelle. Puristuksen jälkeen viilennetty mehu jätetään tankkeihin noin vuorokaudeksi, jotta karkein sakka laskeutuisi pohjalle ja kirkas mehu saataisiin erotettua sakan päältä käymistä varten. Pol Roger vielä siis toistaa prosessin. Kellarimestarit uskovat tämän aikaansaavan erittäin hienostuneen kuohun.

Toinen muista erottava tekijä on kellarien viileä 9,5 asteen lämpötila mikä pidentää toista käymistä. Samppanjat saavat myös kypsyä keskimääräistä pidempään kellareissa. Nykyinen Krugilta vuonna 1999 tullut kellarimestari Dominique Petit on saanut käyttöönsä vuosien 2000 ja 2013 välillä uusitun kellarin. 

Tastingissä 4. maaliskuuta oli kolme non-vintage’iä ja kolme vuosikertasamppanjaa, jotka maistoimme kummankin omana ryhmänään.

Talon kaikki vuosikerrattomat vakiosamppanjat, NV, kypsyvät neljä vuotta sakan päällä.

Brut Réserve NV syntyy kaikkien kolmen päärypäleen tasasekoituksena. Tämä samppanja on yli 30 viinin sekoitus mihin on käytetty 20-30 % reserviviinejä kahdelta jopa neljältäkin vuodelta. Dosage 10 g/l.

Ensivaikutelma oli että lasissa on erittäin hienostunut ja vivahteikas NV: Hieman kehittyneessä, moniulotteisessa, runsaassa sekä tuoksussa että maussa on puhdasta, raikasta hedelmää, briossia, hivenen mausteneilikkaa, hieno runsauden ja raikkauden tasapaino. 

Pure Extra Brut lanseerattiin 2007. Tämä samppanja on kehitetty niitä samppanjan ystäviä varten jotka haluavat viininsä täysin kuivana ja se on oikeastaan Brut Nature (ei lisättyä sokeria, maksimaalinen luontainen sokeripitoisuus 3 g/l). Tämä gastronominen samppanja sopii erinomaisesti kala- ja äyriäisruuille ja luonnollisesti myös aperitiiviksi.

Pienet kuplat, kestävä, hienostunut mousse, väriltään vaaleankeltainen. Tuoksussa kypsää sitrusta, yrttejä, omenaa ja kukkaisuutta. Erittäin kuivassa, tasapainoisessa maussa toistuvat tuoksun tyylikkäät aromit lisänä olkea ja hunajaa. Pitkässä jälkimaussa suolaista mineraalisuutta. 

Rich Demi-Sec kokenut muodonmuutoksen  Hubert de Billyn toimesta. Se on kehittyneessä briossimaisuudessaan alueen parhaita demi-secejä. Dosage 35 g/l.

Vivahteikas, runsas tuoksu tarjoaa hedelmäistä sitrusta ja aprikoosia sekä mantelia, briossia ja hunajaa. Maussa toistuvat tuoksun aromit, makeus ja elegantit hapot ovat hyvässä tasapainossa eikä tämä samppanja tunnu lainkaan niin makealta.

Itsenäisen maistelun jälkeen viiniseurassa äänestetään suosikkia ja luonnehditaan sitä. Kilpailu oli kova, Brut Réserve on vakiosamppanjoiden huippua ja sitä on myös Rich Demi-Sec omassa kategoriassaan. NV-sarjan voittaja oli Pure Extra Brut, mikä sai ylivoimaisesti eniten ääniä kokeneilta maistajilta. Samppanja vietteli erinomaisella laadullaan mitä ei dosage peittänyt

Kaikilla kolmella samppanjalla on luonnollisesti oma paikkansa gastronomiassa. Rich Demi-Sec on jälkiruokien ja kesän mansikoiden täydellinen kumppani, mutta miksei myös skandinaavisten happoa ja makeutta sisältävien ruokien, kuten esimerkiksi lohimousse. Yleinen suositushan on jäännössokeria sisältävä saksalainen Riesling.

Pol Roger valmistaa vuosikertasamppanjaa vain parhaimpina vuosina. Rypäleet tulevat grand cru -kylistä. Tarkkaa rypälesekoitusta ei haluta julkistaa, mutta se on vahvasti Pinot Noir -painotteinen: Runsautta, raikasta hedelmäisyyttä ja tiheää rakennetta mikä kypsyessään kehittyy hunajaiseksi ja pähkinäiseksi. Viinit kypsyvät sakan päällä 7-8 vuotta. Dosage 7-8 g/l.

Pol Roger Vintage 2012 Todella vaikea kasvukausi pelastui lopulta hienoksi vuodeksi, mikä tuotti pienen mutta kiitettävän terveen sadon tasapainoisia ja elegantteja, mutta runsaita viinejä. Odotukset ovat korkealla.Tämä vuosikerta on ehkä jäänyt upean vuoden 2008 varjoon. Rypäleet tähän viiniin tulevat 18 eri grand cru -tarhalta. 

Pienet kuplat, kestävä mousse, väriltään vielä vaaleankeltainen. Raikas, hedelmäinen, elegantti, vivahteikas tuoksu missä omenaa, mietoa mausteisuutta, briossia ja voita. Kuiva, melko täyteläinen, moniulotteinen rakenne on kerroksellinen, pehmeän hedelmäisestä mausta löytyy sitrusta ja pitkästä jälkimausta mineraalisuutta. Viinistä kuvastuu viinivuoden runsaus ja kypsyys. Vielä nuori samppanja mutta kaukana kireästä!

Pol Roger Vintage 2004  

Champagnen alueella voidaan nostaa satomääriä ilman että laatu siitä kärsii. Näin tehtiin vuonna 2004, jolloin köynnökset kasvattivat ennätysmäisen suuren sadon vastareaktiona edellisen vuoden pienelle sadolle. Vuodesta 2004 tuli hieno ja klassinen samppanjavuosi.

Kullankeltainen väri. Elegantti, hedelmäinen tuoksu missä aistii samppanjan kypsyyden, keltaisia luumuja, persikkaa, briossia, voita, hunajaa ja mineraalia. Runsaassa, moniulotteisessa, konsentroituneessa, hedelmäisessä maussa on antavaa, kypsää keltaista hedelmää, briossia, voita ja hunajaa, kaikkea tätä hienostuneessa tasapainossa minkä hapot ja mineraalit hyväilevät suuta pitkään. Valmista nautittavaksi!

Cuvée Sir Winston Churchill 2004

Cuvée valmistetaan huipputarhojen rypäleistä parhaina vuosina. Tyyliltään viini seuraa Churchillin makumieltymyksiä. Se on voimakas, kypsä, täyteläinen ja lihaksikas. Tarkkaa rypälesekoitusta ei haluta julkistaa, mutta se on hyvin vahvasti Pinot Noir -painotteinen. 

Viininvalmistus: Puristuksen jälkeen mehu kirkastetaan viileässä kahteen kertaa (débourbage). Käyminen suoritetaan terästankeissa pelkästään puristuksen ydinosan päätyessä cuvéeseen. Viini suorittaa malolaktisen käymisen. Lopullisen sekoituksen päättävät talon perinteiden mukaan vain perheenjäsenet. Viini käy ja kypsyy poikkeuksellisen viileissä kellareissa noin 10 vuotta. Viinin sakka tanssitetaan kaulaan manuaalisesti. Makeutus 7-8 g/l. Sakanpoiston jälkeen samppanja saa levätä kellareissa vielä 6-12 kk.

Keltainen väri. Tuoksu on puhdas, raikas, vivahteikkaan syvä ja hienostuneen hedelmäinen, kypsää omenaa, aprikoosia, sitrusta ja liituista mineraalia. Erittäin moniulotteinen maku missä on täyteläistä hedelmäisyyttä, intensiivistä konsentraatiota ja hieno happorakenne. Jälkimaku oli jäntevä, todella pitkä ja moniulotteinen. Tämä Sir Winston kehittyy vielä. Se vaikutti jopa nuorelta. 

Oli todella mielenkiintoista verrata vuosikertasamppanjaa ja Sir Winstonia samalta vuodelta 2004. Edellinen tuntui antavalta ja valmiilta kun taas Sir Winstonin hedelmä tuntui kuivemmalta, rakenne jäntevämmältä ja vielä nuorelta. Muutama osallistuja uskalsi veikata että “liitumainen” 2004 Sir Winston olisi poikkeuksellisesti Chardonnay -painotteinen. Sitä emme koskaan saa tietää sillä resepti on salainen. Sir Winston voitti vuosikertasarjan äänestyksen. 

 

Champagne Pol Roger – Sir Winston Churchills favorit

Jag minns en middag i Stockholms Vinkällare med vinimportören Frank Ward som värd. Det var någon gång i mitten av 1990-talet och hedersgästen var exportchef för Georges Duboef. Inledningen var av en blindprovning av mogna, vällagrade Pol Roger årgångschampagner. Frågan, som riktades till exportchefen, var hur mogna? Han trodde det var 1980-tals årgångar, men de var tio år äldre, från 1970-talet, vilket jag trodde men förstås inte sade. Husets årgångschampagner är mycket långlivade. 

Under mina år i Stockholm var CadierbarenGrand Hôtel ett vattenhål som bjöd på fin avkoppling och underbar utsikt mot Slottet och Vaxholmsbåtarna till ett glas Pol Roger Brut Réserve som var Grand Hôtels huschampagne fram till 2019. Tiderna förändras, men Ward Wines är fortfarande importör för Champagne Pol Roger i Sverige. 

Christian Pol Roger besökte ofta Stockholm på 90-talet. Man blev alltid upplivad av hans belevade charm, aristokratiska elegans och perfekta brittiska engelska samt humor.

England har alltid varit Pol Roger’s viktigaste exportmarknad. Odette Pol Roger och Winston Churchill träffades på franska ambassadens lunchbjudning i London 1944. Där serverade man Pol Roger av årgång 1928. Churchill blev förtjust både i champagnen och Odette Pol Roger. Så började en livslång vänskap. Champagne Pol Roger blev Churchills favorit. Varje år till sin födelsedag fick han en låda av sin favoritårgång 1928.

Han lär ha sagt: “Jag har enkel smak, jag nöjer mig med det bästa”.

Efter att Churchill avlidit i januari 1965 fick champagner avsedda för den brittiska marknaden en svart sorgkant på etiketten. 1984 lanserades den första cuvéen Sir Winston Churchill av årgång 1975, då enbart på magnum. Allt som allt har det lanserats 17 årgångar och nu i början av mars den artonde, årgång 2009.

Jag har lett den årliga champagneprovningen på Helsingin Munskänkarna sedan 2013. Nu hade turen kommit till Champagne Pol Roger.

Huset grundades 1849 av Pol Roger som efterträddes av sönerna Maurice och Georges. De ville hedra faderns minne genom att ändra namnet till Pol-Roger. Den fjärde generationen, Christian Pol-Roger och Christian de Billy, tog över 1963.

Christian de Billy’s son, Hubert, representerar den femte generationen som driver huset i samma anda som tidigare generationer. Styrelseordföranden Laurent d’Harcourt kommer utifrån.

Familjeföretaget äger idag 92 hektar vingårdar, mestadels nära Epernay: I grand cru -byar, Avize, Chouilly och Cramant som exempel. Detta täcker 55 % av behovet. Resterande 45 % kommer huvudsakligen från kontraktsodlare i Pinot Noir -byar i Montagne de Reims. 

Pol Rogers vinifikation är traditionell, man använder inte ekfat. För att säkra kvaliteten utnyttjar man hantverk vid de olika arbetsmomenten. Till exempel använder man fortfarande pupîtres för manuell remuage. 

Förre källarmästaren James Coffinet lanserade dubbel débourbage. Efter pressen klaras den kylda musten genom naturlig sedimentering under en natt eller längre. Pol Roger gör denna process två gånger. Källarmästarna anser att processen åstadkommer elegant mousse och ren fruktighet. 

Moussen är elegant med mindre bubblor än vanligt på grund av en källartemperatur på 9,5 grader, som är en halv grad under genomsnittet, vilket även förlänger den andra jäsningen. Champagnerna får ligga på sin jästfällning längre än genomsnittet. Den nuvarande källarmästaren Dominique Petit, som kom från Krug 1999, har fått en splitterny källare, som förnyades mellan 2000 och 2013. 

Den 4 mars provade vi tre non-vintage och tre årgångschampagner som var sin grupp.

Husets alla non-vintage-champagner ligger 4 år på jästfällningen. 

Brut Réserve, dosage 10 g/l, är en blandning av en tredjedel av varje av de klassiska druvsorterna i Champagne. I cuvéen ingår över 30 viner, 20-30 % réservvin.

Det första intrycket är att denna är en ovanligt elegant och nyanserad NV som bjuder på mognadstoner och ren, frisk fruktighet med inslag av brioche, aningen kryddnejlika, fin balans mellan opulens och finess.

Pure Extra Brut lanserades 2007. Denna champagne har skapats för champagnevänner som föredrar sina viner helt torra och champagnen är egentligen Brut Nature (utan dosage, den maximala naturliga sockerhalten 3 g/l). Denna gastronomiska champagne passar utmärkt till fisk- och skaldjursrätter och naturligtvis som aperitif.

Elegant mousse med blekgul färg. Doften hade inslag av mogna citrustoner, örter, blommor och äpplen. Den mycket torra smaken hade inslag av mogen citrus, halm och honung. Den långa smaken avslutades med en saltig mineralton.

Rich Demi-Sec Dosage 35 g/l. Den nyanserade, rika doften bjuder på fruktiga toner av citrus och aprikos med inslag av mandel, brioche och honung. Smakens sötma och eleganta syror bildar en perfekt balans och återger doftens egenskaper i en ljuv harmoni som inte alls känns som så sött.

Efter den individuella provningen brukar man rösta på sitt favoritvin. Det var hård konkurrens, för Brut Réserve anses tillhöra de bästa standardchampagnerna och även Rich Demi-Sec de bästa i sin egen kategori. I NV-serien fick Pure Extra Brut överlägset flest röster av de erfarna provningsdeltagarna. Champagnen förförde med sin utsökta kvalitet som inte hade “‘kamouflerats” med dosage.

Men givetvis har alla tre sin plats i gastronomin, Rich Demi-Sec är naturligtvis perfekt till desserter och sommarens jordgubbar, men varför inte prova denna till olika skandinaviska rätter som innehåller syra eller också sötma, till exempel laxmousse. Till dessa rätter brukar man rekommendera tysk Riesling med restsötma.  

Huset gör årgångsviner endast under de bästa åren. Druvorna till de Pinot Noir -dominerade årgångschampagnerna kommer från grand cru -byar. Detta ger yppig karaktär med frisk fruktighet och tätare struktur som med mognad utvecklas till toner av honung och nötter. Vinerna ligger drygt 7-8 år på jästfällningen. Dosage 7-8 g/l.

Den svåra växtperioden under år 2012 slutade med en fin höst som gav en liten men utsökt skörd med friska, eleganta och balanserade viner. Årgången har kanske hamnat i skuggan av kanonåret 2008, men anses vara lika fin. Förväntningarna är höga.

Vintage 2012  Färgen är fortfarande blekgul med silverreflexer. Elegant mousse med små bubblor. Frisk, fruktig, elegant, nyanserad doft med inslag av äpplen, milda kryddtoner och brioche med smör. Den torra, relativt fylliga, sammansatta smakens struktur är komplex men mjukt fruktig med citrustoner och mineralitet i den mycket långa eftersmaken. I vinet avspeglas vinårets yppighet och mognad. Fortfarande en ung champagne men långt ifrån stram!

I Champagne kan man höja skördeuttaget utan att kvaliteten försämras. Så skedde 2004. 2003 hade varit ett mycket varmt år med en mycket liten skörd. Detta tog vinrankorna igen med att producera väldigt mycket året därpå. Det blev en fin, klassisk årgång.

Vintage 2004  Färgen har utvecklats till gyllengult. Den eleganta, fruktiga doften bjuder på mognadstoner med inslag av gula plommon, persika, brioche, smör, honung och mineral. I den yppiga, komplexa, koncentrerade, fruktiga smaken finns generösa toner av mogna gula frukter med inslag av rostat bröd, allt i en elegant balans med fina syror och mineralitet som smeker gommen länge. Drickfärdigt!

Cuvée Sir Winston Churchill Detaljerna är hemliga kring den Pinot Noir -dominerade cuvéen men druvorna kommer från bästa grand cru -lägen och cuvéen görs endast under riktigt lyckade år. Stilen, som liknar Churchills smakpreferenser, är fyllig, kraftfull och mogen.

Vinifikation: Efter pressningen gör man dubbel débourbage, den kylda musten klaras genom naturlig sedimentering under en natt eller längre. Pol Roger gör denna process två gånger. Den alkoholiska jäsningen sker på rostfria ståltankar. Den malolaktiska jäsningen genomförs därefter. Den slutgiltiga cuvéen bestäms enligt traditionen av familjemedlemmar. Vinet genomgår den andra jäsningen och mognar därefter på sin jästfällning i exceptionellt svala källare i cirka 10 år. Remuage och degorgering sker för hand. Dosage 7-8 g/l. Efter degorgering stannar champagnen ytterliga 6-12 månader i källaren.

Cuvée Sir Winston Churchill 2004 Gul färg. Doften är ren, frisk, komplext djup och elegant fruktig med inslag av mogna äpplen, aprikos, citrus och kritig mineralitet. Smaken är otroligt komplex, fruktigt fyllig och intensivt kompakt med en nyanserad syrastruktur. Eftersmaken är stram, mycket lång och komplex. Denna Sir Winston verkar vara evigt ung med enorm lagringspotential. 

Det var väldigt intressant att jämföra vintage och Sir Winston av samma årgång 2004. Som sagt kändes vintagen drickmogen och mustigare medan Sir Winston hade torrare frukt och stramare spänstighet. Några provningsdeltagare vågade gissa att den kritiga 2004 Sir Winston hade Chardonnay-dominans. Det får vi aldrig veta för receptet är hemligt. Sir Winston vann omröstningen i vintage-serien. 

 

Ca’ del Baio, Barbaresco – todellinen perheyritys

Olen jo pitkään ollut Barolon ystävä. Nuo nebbiolo-viinit ovat vietelleet vivahteikkaalla ruusuilta ja orvokeilta tuoksuvalla aromaattisella eleganssillaan sekä maulla missä hienot hedelmähapot ja tanniinit ovat sulassa sovussa.

Baroloon verrattuna Barbaresco-kokemukseni ovat olleet vähäisempiä. Tähän hankin korjausta ilmoittautumalla Ca’ del Baio -Master Classiin Viini ja Ruoka-messuilla lokakuun lopussa 2019. Yhteistä näille Piemonten DOCG-viineille on raikkaat, pirteät tanniinit mitkä ovat kaukana suuta kuivattavasta puumaisuudesta. Barbarescon tarhat sijaitsevat alempana ja ovat lämpimämpiä ja siksi sato korjataan yleensä varhemmin. Barbarescoja kypsytetään kaksi vuotta kun barolojen kypsytys on kolme vuotta, mikä voi olla etu jos ei ole kärsivällisyyttä odottaa.

Käännyn italialaisen viinioppaan Gambero Rosson puoleen varsinkin kun kohtaan minulle entuudestaan tuntemattomia tuottajia. Kun luin Ca’ del Baiosta selvisi että omistaja Giulio Grasso valittiin vuoden viininviljelijäksi, Viticoltore dell’anno, 2016. 

Azienda Agricola Ca’ del Baio viljelee 28 hehtaaria Treisossa ja Barbarescossa. Yhteen hiileen puhaltavan Grasson perheen tyttäret, Paola, Federica ja Valentina edustavat neljättä sukupolvea. He jakavat viinitilan työt niin että kaikki tekevät kaikkea niin viinitarhoilla, kellarissa kuin markkinoinnin parissa, luonnollisesti isä Giulion toimiessa “konsulttina”, unohtamatta äiti Lucianaa. Perheellä ja viinitilalla on yksi yhteinen sydän, il cuore solo. Kellaritilat maisteluhuoneineen Treisossa edustavat uusinta uutta.

Viinitarhoilla noudatetaan luonnonmukaisuuden ja kestävän kehityksen periaatteita, niin myös kellarissa missä minimaalinen interventio, autoktoniset hiivat ja niin vähän sulfiittia kuin mahdollista.

Tastingin alusti Valentina Grasso luontevan asiantuntevasti. Maistoimme seitsemän viiniä:

2018 Langhe Chardonnay Luna d’Agosto

2013 Langhe Riesling

2016 Barbaresco Autinbej

2016 Barbaresco Vallegrande

2016 Barbaresco Asili

2010 Barbaresco Valgrande, magnum

2018 Moscato d’Asti

2018 Langhe Chardonnay -viinin maaperä on kalkkipitoista savea missä myös hiekkkaa, vinifikaatio ainoastaan terästankissa, malolaktinen käyminen estetään. Tuoksussa kukkaista hedelmää sekä  sitrusta ja melonia. Melko täyteläisessä, tasapainoisessa maussa toistuu sitrus ja meloni, pitkähkö jälkimaku.

2013 Langhe Riesling -viinin tuoksu jo kertoi kehittyneestä viinistä missä tuoksui ‘petrooli’, toi mieleen Rheingaun.

Oli mielenkiintoista saada maistaa kolmea tuottajan viidestä Barbaresco -viinistä, Vallegrandea vuosikerrat 2016 ja 2010:

2016 Autinbej Sana on paikallista murretta ja tarkoittaa parasta palstaa, viinin rypäleet tulevat erityisen aurinkoisilta rinteiltä. Maseraatio 9-15 päivää terästankeissa, minkä jälkeen viini kypsytetään 24 kuukautta suurissa slavonialaisissa tammitynnyreissä, botti

Intensiivisen hedelmäinen tuoksu missä vadelmaa, vadelmahilloa, orvokkia, makeaa mausteisuutta sekä hivenen kaakaota. Maultaan hedelmäisen lämmin, kevyehköt tanniinit ja pitkä jälkimaku. Nyt jo nautinnollista mutta paranee vuosien mittaan. 

2016 Barbaresco Vallegrande tulee viinitilan rakennuksia ympäröivältä viinitarhalta. 

Maaperä on kalkki- ja hiekkapitoista savea, 7-15 päivän kuorikontakti, 24 kuukautta suurissa slavonialaisissa tammitynnyreissä, botti.

Viini edustaa perinteistä tyyliä, aromaattista ja eleganttia. Intensiivisen hedelmäisessä tuoksussa on kuivattuja kukkia ja metsäisyyttä, sous bois. Miellyttävän tasapainoinen maku missä elegantit hapot tasapainossa pehmeiden hyvin integroituneiden tanniinien kanssa. Pitkä, lämmin jälkimaku.

2016 Barbaresco Asili    Asili on yksi Langhen tunnetuimmista palstoista, maaperä on kalkkipitoista savea (blue marl and limestone). Kuorikontaktia 5-30 päivän käymisen aikana, 24 kuukauden kypsytys sekä botti että barrique.

Intensiivisessä tuoksussa hapankirsikkaa, orvokkia, mustapippuria, lakritsia ja tervaa. Maku on pehmeä, runsas, lämmin ja pitkä. Valentinan mukaan talon “barolo”.

2010 Barbaresco Valgrande, magnum, 2010 on erinomaisen hyvä vuosikerta, sama vinifikaatio kuin yllä (vuosikerta 2016), lisänä 15-20 prosentin whole bunch vinification tanniinirakenteen viimeistelyyn. Tämä on Valentinan mieliviini.

Piemontessa tuotetaan myös makeita, valkoisia muscat-viinejä: Asti (kuohuva) ja Moscato d’Asti (valkoviini tai helmeilevä), molemmat DOCG. Helmeilevä Moscato d’Asti edustaa rypälelajiketta tyypillisimmillään. Alhainen alkoholipitoisuus ja raikas hedelmäisyys ovat kuin piste i:n päällä pitkien päivällisten jälkeen. 

2018 Moscato d’Asti Runsaan hedelmäinen elegantti tuoksu missä sitruksen raikastamaa melonia, seljankukkaa, ruusua ja hienostunutta makeaa mausteisuutta.

Makea maku toistaa tuoksun ominaisuuksia joita ryhdittää hienot hapot ja helmeilevä suuntuntuma. Eräs parhaimmista lajissaan, niin hienovaraisen elegantti ja tasapainoinen. Kommenttini Master Classissa: Näin elegantti Moscato d’Asti kertoo paljon tuottajan tasosta.

Ruokasuositus: Pakastettu juustokakku passionhedelmäkastikkeella

Master Classin jälkeen oli ilo saada jutella Valentinan kanssa muun muassa vinifikaatiosta missä osittain käytetään kokonaisia terttuja rankoineen. Sitten hänen oli aika avata magnumpullo Barbaresco Valgrande 2010 messujen Mr Nebbiolo -tiskillä.

Näin sain vielä kerran maistaa tätä huippuviiniä. Mikä viini! 2010 on erittäin onnistunut vuosikerta ja tämä viini on kehittynyt optimaalisesti magnum-pullossa, se tuntui edelleen nuorekkaalta.

Joskus olen ollut pettynyt Barbarescoon mutta en todellakaan tällä kertaa. Tilasin Ca’ del Baion kolmea viiniä ennen joulua: 2018 Langhe Chardonnay Luna d’Agosto, 2018 Barbera d’Alba Paolina ja 2016 Barbaresco Vallegrande.

Dekantoitu 2018 Barbera d’Alba Paolina herätti ihastusta jouluaattona. Se oli väriltään tummaa purppuria, viinillisen hedelmäisessä tuoksussa punaisia marjoja; täyteläisen konsentroituneessa, kevyen mausteisessa, pehmeässä maussa tummia marjoja ja raikkaat hapot, sopi erinomaisesti joulupöydän herkuille kuten kinkulle ja keskivahvoille juustoille.

Joulun ja uuden vuoden pyhien notkuvien pöytien jälkeen kaipasi jotain kevyempää. Teki mieli äyriäisrisottoa (ilman parmesaania) ja sille 2018 Langhe Chardonnay Luna d’Agosto oli erinomainen kumppani. Viini on nuori ja raikas, hedelmäisessä tuoksussa sitrusta ja melonia. Kuivassa, raikkaan hedelmäisessä melko täyteläisessä maussa mineraalin tuntua.

Loppiaisaattona oli 2016 Barbaresco Vallegranden vuoro. Viinin intensiivinen granaatinkiven väri, aromaattinen eleganssi ja hienot hapot pehmeiden hyvin integroituneiden tanniinien kanssa pääsivät oikeuksiinsa suurissa pinot noir -laseissa.

Klassinen bon mariage -reseptini eri barolo-viinien kanssa on ollut poronfilé-carpaccio, paahdetut pinjansiemenet, Grana Padano -lastuja, hedelmäistä oliiviöljyä, balsamicoa ja salaattia.

Myös 2016 Barbaresco Vallegrande sopi erinomaisen hyvin poronfilén aromaattisuuteen. Täydellinen nautinto!

http://cadelbaio.com

http://nebbiolo.fi

http://viinikellari.com

 

Ca’ del Baio, Barbaresco – ett sant familjeföretag

Jag har sedan länge varit en Barolo-vän. Dessa nebbiolo-viner har förfört med sin av rosor och violer doftande aromatiska elegans samt med sin komplexa smak där fina fruktsyror och sträva tanniner möts i en ljuv harmoni.

Jämfört med Barolo har min erfarenhet av Barbaresco varit begränsad. Detta tänkte jag rätta till när jag deltog i en Ca’ del Baio -Master Class på Vin och Mat-mässan i oktober 2019 i Helsingfors. Gemensamt för dessa viner är det pikanta inslaget av tanniner som är uppfriskande snarare än att de klär gommen med träsmak. Barbarescos vingårdar ligger i allmänhet något lägre och är varmare än Barolos och därför skördar man ofta tidigare. Vinerna släpps i allmänhet efter två år i stället för barolos lagring i tre år. Barbaresco saknar ofta den kraft som finns när ett vällagrat barolovin är som bäst – detta kan också vara en fördel om man inte har tålamod att vänta. 

Jag brukar anlita den italienska vinguiden, Gambero Rosso, speciellt om producenter som jag inte känner till sen tidigare. Och till min stora glädje när jag läste om Ca’ del Baio visade det sig att ägaren Giulio Grasso blev vald till årets vinodlare, Viticoltore dell’anno, 2016. 

Azienda Agricola Ca’ del Baio är en vingård på 28 hektar i Treiso och i Barbaresco. Nu är den fjärde generationen av den samspelta familjen Grasso fullt verksam i produktionen: systrarna Paola, Federica och Valentina arbetar med alla arbetsuppgifter såväl i vingården, vinkällaren och med marknadsföringen, men förstås med pappa Giulio som “konsult”, inte att förglömma mamma Luciana. Familjen och vingården har ”ett och samma hjärta”, il cuore solo. Vinifikationsanläggningen med provningsrum i Treiso är mycket modern. Arbetet både i vingården och i vinkällaren är hållbart och ekologiskt med minimal intervention, autoktona jäster och så lite sulfit som möjligt.

Provningen leddes av Valentina Grasso. Hon gjorde det med bravur och briljans. Vi provade sju viner:

2018 Langhe Chardonnay Luna d’Agosto

2013 Langhe Riesling

2016 Barbaresco Autinbej

2016 Barbaresco Vallegrande

2016 Barbaresco Asili

2010 Barbaresco Valgrande, magnum

2018 Moscato d’Asti

2018 Langhe Chardonnay -vinet kommer från kalkhaltig lerjord med sand. Druvorna skördas tidigt i september. Vinifieringen sker helt i stål, ingen malolaktisk jäsning. Vinets doft var blommigt fruktig med ton av citrus och melon. Smaken som uppvisade samma toner var relativt fyllig, balanserad och lång.

2013 Langhe Riesling bjöd på mognadstoner med inslag ‘petroleum’ och Rheingau-associationer. 

Det var mycket intressant att få prova tre av producentens fem Barbaresco -viner och Vallegrande av två olika årgångar, både 2016 och 2010 utmärkta:

2016 Autinbej, ordet är lokal dialekt och betyder det bästa läget, till vinet väljer man druvor från olika soliga lägen. Maceration 9-15 dagar i rostfritt stål, sedan 24 månader i stora slavonska ekfat, botti

Intensiv fruktig doft av hallon, hallonsylt, violer med söta kryddtoner samt aningen kakao. Smaken var fruktigt varm med lätta tanniner och lång eftersmak. Lätt att tycka om redan nu men blir ännu bättre med åren.

2016 Barbaresco Vallegrande kommer från single vineyard som omger vinhusets byggnader. Jordmånen lera med sand- och kalkinslag, 7-15 dagars maceration, 24 månader i stora slavonska ekfat, botti

Vinet representerar den traditionella stilen, aromatiskt och elegant. Den intensiva fruktigheten har inslag av torkade blommor och skogstoner, sous bois. Smaken är behagligt balanserad med friska syror, mjuka, välintegrerade tanniner och en varm lång eftersmak. 

2016 Barbaresco Asili, Asili är ett av de mest berömda lägena i Langhe, blå märgel med kalksten, druvorna skalmacereras under jäsningen som pågår 5-30 dagar, 24 månader delvis i botti och i barrique. 

Intensiv doft av morell och viol med inslag av svartpeppar, lakrits och tjära. Smaken är mjuk, rik, varm och lång. Enligt Valentina husets “barolo”.

2010 Barbaresco Valgrande, magnum, 2010 är en mycket bra årgång, samma vinifikation som ovan men med ett tillägg av 15 – 20 procents whole bunch vinification för att komplettera tanninstrukturen.  (Valentinas favorit)

I Piemonte produceras också de söta, vita muscatvinerna: Asti (mousserande) och Moscato d’Asti (stilla eller pärlande), båda DOCG. Det förträffliga, pärlande Moscato d’Asti är urtypen för druvsorten. Det har fördelen att ha lägre alkoholhalt. Något som kan glädja gästerna efter en lång middag.

2018 Moscato d’Asti Doften är elegant fruktig med den typiska delikata tonen av fläder, melon och rosor med söt, diskret kryddighet. Doftens egenskaper går igen i smaken som får sin ryggrad av de fina syrorna och den pärlande fruktigheten. Ett av de absolut bästa i sin genre, så elegant och balanserat. Min kommentar på Master Classen: En Moscato d’Asti som detta berättar mycket om producenten.

Att äta till: Djupfryst crème fraiche -tårta med en en sås av passionsfrukt

Jag fick en trevlig och intressant pratstund om bland annat whole bunch vinification med Valentina efter provningen tills det var dags för henne att öppna en magnumflaska Barbaresco Valgrande 2010 vid Mr Nebbiolo -disken på mässan och jag fick smaka på detta underbara vin på nytt. Vilket vin! 2010 är en speciellt lyckad årgång som har utvecklats perfekt på magnumflaska. Vinet kändes fortfarande ungdomligt. 

Jag har ibland blivit besviken på Barbaresco men inte den här gången, tvärtom. Jag beställde tre av Ca’ del Baios viner före jul: 2018 Langhe Chardonnay Luna d’Agosto, 2018 Barbera d’Alba Paolina och 2016 Barbaresco Vallegrande.

Den dekanterade 2018 Barbera d’Alba Paolina väckte förtjusning på julafton med sin djupt purpurröda färg, vinöst fruktiga doft av röda vinbär och hallon; den fylliga, koncentrerade, lätt kryddiga, mjuka smaken av mörka bär var djup med friska syror. Lättdrucket med karaktär och passade utmärkt till julbordets skinka och medelstarka ostar.

Efter julens och nyårshelgens dignande bord började man längta efter någonting “slankare”. Det blev en fräsch skaldjursrisotto (utan parmesan) och då passade det unga, friska, rena 2018 Langhe Chardonnay Luna d’Agosto utmärkt till. Vinet är ungt, friskt och fruktigt med inslag av citrus och melon. Den torra smaken är friskt fruktig och relativt fyllig, med en mineralton i eftersmaken.

På trettondagsafton provade vi 2016 Barbaresco Vallegrande. Vinets intensiva färg av granatsten och aromatiska elegans i kombination med fina fruktsyror och mjuka välintegrerade tanniner kom till sin rätt i stora pinot noir -glas. Mitt klassiska bon mariage -recept till olika barolo-viner har varit carpaccio på renfilé med rostade pinjenötter, hyvlad Grana Padano, fruktig olivolja och balsamico med sallad.  

Även 2016 Barbaresco Vallegrande passade utmärkt till renfiléns aromatiska komplexitet. Bon mariage och vår lycka var fullkomlig!

 

http://cadelbaio.com

http://nebbiolo.fi

http://viinikellari.com