Jag blev så glad av importören Viinitie’s inbjudan till Wine Talk den 26 augusti 2019 med Etienne Loew. Vi provade sju av Domaine Loew’s 25 olika cuvéer. Jag hade träffat honom senast på det årliga Vins d’Alsace-evenemanget 2013 och saknat hans utsökta terroir-viner. Min kommentar då 2013 efter att jag några år efter varandra fått prova hans viner var: Bara det mest utsökta år efter år! Etiennes svar var att om man har know-how och de bästa terroirer så är det inte så svårt.
Etienne Loew tillhör den nya, välutbildade, ambitiösa generationen vinodlare som gläder oss med karaktärsfulla Alsace-viner. Släkten har bott i Westhoffen, den allra nordligaste delen av Alsace, sedan slutet av 1700-talet. 1996 efter avslutade önologistudier vid universitetet i Dijon fick Etienne en knapp hektar av föräldrarna som behöll de resterande hektaren fram till 2003. Etienne arbetade samtidigt som lärare på en vinskola fram till 2006. De ursprungliga hektaren har med åren blivit 14. Etienne och hans fru Caroline har ända från början följt ekologiska principer och idag är Domaine Loew certifierat biodynamisk, både enligt Demeter och Biodyvin. Etienne och Caroline vill lämna över friska vingårdar till sina döttrar.
Westhoffen ligger som i en amfiteater, det är varmt och torrt. Etienne anser att vingårdarnas exponering har mindre betydelse än geologin. Vingårdarna ligger i fem olika byar med sex olika jordarter, till exempel grön, röd och svart märgel (lerblandad kalksten) och musselkalk (kalksten med fossiler). Odlingar finns även i två Grand Cru -lägen, Altenberg de Bergbieten och Engelberg. 
Skördetidpunkten bestäms med vetenskaplig precision efter att druvkärnorna har blivit bruna. Druvorna skördas för hand av lokala, erfarna plockare. Efter några svåra år på grund av torka och hetta, (2016 var ett regnigt år med sjukdomar), var skörden normal 2018, 55-60 hl/ha, vilket är långt ifrån det tillåtna 80 hl/ha i Alsace. På grund av dessa årgångsskillnader varierar årsproduktionen mellan 40 000 och 100 000 flaskor. Mottot är långsiktigt tålamod. Målet är att uttrycka terroir, att förmedla jordmånens speciella karaktär och druvornas ursprung i vinerna. Varje liten parcell vinifieras för sig utan tillsatt jäst, den minsta ståltanken rymmer bara 320 liter. Efter jäsningen som pågår under vintern ligger vinet på fällningen fram till våren. Etienne föredrar hellre lite restsocker än för hög alkoholprocent i sina viner. Han anser att lite restsocker tar fram terroir i vinet.
Etiketterna pryds av eremiten från Bruderbach som vittnar om distriktets långa vinodlartradition.
Ett av Etiennes projekt har varit att ”rehabilitera” Sylvaner, en druvsort som oftast blivit lite styvmoderligt behandlad i Alsace i motsats till Franken i Tyskland, där man gör strålande viner på Silvaner. Han gör tre olika cuvéer. Jag har nyligen fått prova både 2017 och 2018 av Sylvaner Westhoffen.
2017 Sylvaner Westhoffen Druvorna kommer från 30 år gamla vinrankor på terrasserade sluttningar av lerblandad kalksten (grön märgel), 50 hl/ha, restsocker 1,0 g/l.
Man slås av den höga kvaliteten: Det torra vinet har mycket hög viskositet, det friska, fruktiga vinet har en ton av nyslaget hö, fina syror och mineraton. Smaken ger en känsla av oljighet av den höga extrakthalten, lättdrucket med stor behållning.
Etienne rekommenderar grillad chèvre på salladsbädd. Det är en alldeles utsökt kombination, men framför allt passar hans viner fantastiskt bra med sushi, vilket vi fick erfara och njuta av på Wine Maker’s Dinner på Sushibar+Wine Korjaamo, dagen efter Wine Talk.
Vi började en femrätters middag med Riesling Muschelkalk 2018 till Shake Fänkål och Baltic Nigiri. Denna Riesling som namnet anger kommer från en terroir av kalksten med inslag av magnesium och fossiler med ett skördeuttag under 55 hl/ha. Det torra vinet, restsocker 2,6 g/l, är så elegant och balanserat, har allt som man önskar av en högklassig Alsace-Riesling, mogna citrustoner, fina syror i balans med en elegant fruktighet och underbara mineraler som fyller och smeker gommen länge. Ett sant uttryck av terroir och så perfekt till lax, fänkål, lätt grillad marinerad strömming och marinerad röd lök med japansk touch.
Till nästa rätt, Skagen och Chili Prawn Gunkan, var Sylvaner Westhoffen 2018 perfekt.
Hela menyn med därtill väl valda viner vittnade om verklig professionalism. Vinerna nummer tre och fyra var Muscat Les Marnes Vertes 2018 och Pinot Gris Cormier 2017.
Husets Muscat Les Marnes Vertes, som kommer som namnet anger från en terroir av grön märgel, 70 % Muscat Ottonel, 30 % Muscat d’Alsace, restsocker 8 g/l, är absolut det bästa Muscat-vinet jag provat från Alsace. Så diskret, elegant aromatisk, så väl sammansatt med fin syrastruktur, blommiga toner av fläder och rosor! Rent sagolikt gott som jag uttryckte med ordet une merveille 2013, när jag senast provade det. Vinet passar perfekt till smakrika grönsaksrätter, som fänkål och blomkål.
Kvällens höjdpunkt var desserten, Yuzu bar och Pinot Gris Vendange Tardive 2015. Köket hade finjusterat ingrediensernas proportioner, yuzu-lakritsparfait, chokladkex, yuzugel, vitchokladglasyr, rostade sesamfrön, till fulländning så att det blev en verklig bon mariage med vinet, vars restsötma av 97 g/l, kändes inte alls som så sött utan helt ljuvligt; friskt fruktigt, harmoniskt med saltig mineralitet!
Inte att undra på att Domaine Loew är en av de få Alsace-producenter som tilldelats två stjärnor av La Revue du Vin de France.
Etiennes rekommendation är att de vita vinerna serveras vid 11-13 grader.