Gardasjön har länge varit en turistattraktion, men här i Norden har inte områdets alla ursprungsbeteckningar med dito viner varit så kända. Det är lätt hänt att till exempel Lugana DOC hamnar i skuggan av druvsortstänkandet: Ska vi ha en Riesling, Grüner Veltliner, Sauvignon Blanc eller Chardonnay till maten. Detta besvär skulle kunna sparas med ett Lugana-vin, för de är utmärkta all round-matviner till antipasti, grönsaker, fisk och skaldjur, sushi och ostron.

En som redan tidigt upptäckte detta var den finska gastronomins fader Eero Mäkelä med rekommendationer som räkor med avokado och parmarullar med karljohanssvampsallad (stensopp). Som bäst erbjuder Lugana-vinerna fin fruktighet med mineraler i en balanserad struktur.

Jag känner inte till något vitt vin i Alkos sortiment som ger mer valuta för sina avrundade 15 euron än Lugana San Benedetto av Zenato. Jag har redan tidigare skrivit om denna kvalitetsproducent.

Det familjeägda vinhuset Zenato grundades 1960 av Sergio Zenato. Man äger sammanlagt 75 hektar i San Benedetto (namnet härstammar från det medeltida klosterväsendet) di Lugana och i Costalunga  i Valpolicella. Medan de bästa Valpolicella-druvorna växer högre upp på sluttningar ligger 1200 hektar Lugana-vingårdar platt vid Gardasjöns södra kust mellan kuststäderna Desenzano del Garda och Peschiera del Garda.

Gardasjön bidrar till ett unikt mikroklimat. Jordmånen som skapades för miljoner år sedan består av lera och kalk samt lite krita med mineralsalter längre ner. Därav har många Lugana-viner aningen saltig ton, något som man annars finner i viner från havskuster. Lugana DOC (vintage, superiore, riserva, spumante, vedemmia tardiva) föddes 1967. Trenden är att reducera ek i vinifieringen och låta druvsorten tala för sig själv.

Druvsorten är Trebbiano di Lugana, även kallad Turbiana, en varietet man tidigare trodde hade kopplingar till Trebbiano di Soave och Verdicchio, men DNA-forskning vid universitetet i Milano har visat att så inte är fallet. Det fordras noggrant arbete med temperaturkontroll under vinifieringen för att hålla druvsortens höga syrahalt i balans, men när allt stämmer blir det eleganta vita viner med frukt, syror och mineraler i en välstrukturerad helhet.

I Zenatos portfolio ingår tre Lugana-viner: Santa Cristina kommer från Podere Massoni-vingårdar och ger verkligen uttryck för terroir på ett sätt som gav guldmedalj i SWA (Sommelier Wine Awards) 2016 samt Riserva Sergio Zenato och San Benedetto.

Jag hade tillfälle att prova de två senare vinerna nyligen:

San Benedetto 2014 

Vinet har en komplext mogen, fruktig doft av mogna gula äpplen med en blommig underton. Smaken är rik, åt det fylligare hållet, med inslag av melon, honung och hasselnötter där frukt, syror och mineral möts i en perfekt balans. Ett perfekt matvin från fisk och skaldjur till kyckling.

 

Riserva Sergio Zenato 2013

Historien om Lugana Riserva går tillbaka till 1993 när Sergio Zenato verkligen förstod Trebbiano di Luganas potential och ville presentera en ny, fatlagrad stil av Lugana.

70 % av vinet jäser dels i 5000 liter stora och dels i 300 liter stora ekfat medan resterande 30 %  gör det i ståltank. Därpå följande lagring i 6 månader i mindre ekfat och 12 månader på flaska.

Här  förnimmer man samma mogna doftrikedom som i San Benedetto men ännu yppigare med en elegant, diskret fatton, som bjuder på komplexitet med flera bottnar: Blommighet med inslag av tropiska frukter och fat i en väl sammansatt struktur. Detta komplexa vin passar utmärkt till exempel till risotto med karljohanssvamp.

Kartans källa: Decanter Italy 2014

Eero Mäkelä: Ruoan ja viinin liitto, Otava 2002