Konst i Château Mouton Rothschilds vinetiketter – del 3

Mouton Rothschild-etiketten hade funnit sin slutgiltiga form. Kontraktet mellan varje konstnär och Philippe de Rothschild tillät båda parterna viss självständighet. På en rektangulär yta (bredd 100 mm, höjd 42 mm) fick konstnären måla vad han ville med vin eller baggen som tema. Det skulle helst vara färgrikt som kontrast till det mörka vinet och skriften med svart och guld. Baron Philippe hade å andra sidan full frihet att förkasta varje konstnärlig idé, som inte var förenlig med Mouton Rothschild-stilen.

 

02_1

1957: André Masson

Efter en kort kubistisk period blev André Masson en tidig anhängare av surrealismen. Masson bröt med surrealisterna 1928 efter ett gräl med André Breton. Massons måleri hämtar näring från uråldriga och sällsamma myter.

Det första som slår mig är det serpentinlikt livliga linjespelet som ger ett intryck av festivitas. Det är ju en vingård med vinrankor och druvklasar. Till vänster ser jag en luta. En människogestalt ligger på marken. Färgskalan, det ockragula och -bruna samt svarta, förekom  under den syntetiska kubismen.

För 1957 års etikett valde Masson att dramatisera berusningen i ett verk där den levande vinrankans grenar sammanblandas med människokroppens konturer i firandet av den absoluta tillfredsställelsen: Den berusade sover  i vingården.

De ockragula linjerna i Massons originalgouache har blivit guld i vinetiketten, antagligen för att bättre harmoniera med baggeemblemet i guld. Målningen är dekorativ och passar för det lilla formatet.

MR1957

 

 

03_1

1958: Salvador Dalí

Philippe de Rothschild ansåg att Dalí tog uppdraget som ett skämt.

Dalí har tecknat med svart tusch en mycket sensuell krullig, ullig bagge med guldinramning. Dalís måleri bygger på kontrastverkan. Här har vi en “barnteckning” utförd med teknisk briljans av en mästare.

Kanske ville Dalí avdramatisera det upphaussade Château Mouton Rothschild med denna avväpnande “barnteckning”. Det uppstår en livgivande kontrast mellan hans teckning och de två gyllene heraldiska baggarna. Det ytligt visuella intrycket är att teckningen harmonierar med etikettens sirliga skrift i guld och svart. Dalí har skickligt signerat i baggens ull.

Etiquette-Mouton-Rothschild-19581

 

 

04_1

1960: Jacques Villon

Från 1911 blev Villons ateljé mötesplatsen för kubister som Gleizes, Metzinger, Léger och Picabia. De utbytte idéer och diskuterade matematiska och geometriska problem. Villon utvecklade för dem sin teori att man skulle se motiven som pyramider enligt Leonardo da Vincis princip: “Ett föremål och dess olika delar möter  oss i en pyramid, vars spets ligger i vårt öga, medan basen befinner sig i föremålet.” Villon föreslog under dessa möten namnet ‘Section d’Or’gyllene snittet. Utställnigen ‘Section d’Or’ år 1912 möttes av kritiken med oförståelse och misstro, men hade en oerhörd framgång i avant-gardistiska kretsar i Frankrike och utomlands.

Villon ville bygga upp ett nät av rumsrelationer i geometriskt abstrakta proportioner, i vilka föremålet fångas upp och armeras. Han ägnade stor uppmärksamhet åt ljuset, delade metodiskt upp sina dukar och byggde upp färgplan i enlighet med färgkretsens lagar.

Villon skapade en egen syntes av fauvism och kubism, som 1960 års etikett är ett exempel på. Det som är guld i etiketten var brunt i originalskissen. Den bruna nyansen harmonierar bättre med det orangeröda än guldet. Villon har här kontrasterat fåglarnas rörelse mot vinrankornas statiska geometri. Det blir lyriskt med hans utsökta “franska färger”. Motivets rumslighet kommer bättre till sin rätt i originalgouachen som är större.

Etiquette-Mouton-Rothschild-19601

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.