Muistan illan Tukholmassa, Stockholms Vinkällare -nimisessä viinikellarissa, joskus 1990-luvun puolivälissä. Illan isäntä oli viinien maahantuoja Frank Ward ja kunniavieras Georges Duboef’in vientipäällikkö. Illallinen alkoi kypsien Pol Roger’n vuosikertasamppanjoiden sokkomaistelulla. Kysymys, jonka Frank Ward esitti vientipäällikölle kuului: Miltä vuosikymmeneltä? Vastaus oli että ne ovat luultavasti 1980-luvulta, mutta samppanjat olivat vielä vanhempia, 1970-luvulta. Niin luulin minä mutta en luonnollisestikaan kertonut mielipidettäni. Pol Roger’n vuosikertasamppanjat ovat todella pitkäikäisiä.

Tukholman vuosinani Grand Hôtelin Cadier-baari oli keidas, mikä tarjosi elämään pientä kultareunaa: Upean näköalan lisäksi lasillisen Pol Roger Brut Réserve’iä. Se oli hotellin samppanja vuoteen 2019. Ajat ja tavat muuttuvat mutta Ward Wines on edelleen Champagne Pol Roger’n maahantuoja Ruotsissa.

Christian Pol Roger vieraili usein Tukholmassa 90-luvulla. Oli aina ilo tavata tämä hurmaava ranskalainen herrasmies, jonka charmi, aristokraattinen eleganssi ja huumori tuntuivat peri brittiläisiltä. 

Englanti on aina ollut Pol Roger’n tärkein vientimarkkina. Odette Pol Roger ja Winston Churchill tapasivat Ranskan suurlähetystön lounaskutsuilla Lontoossa 1944 missä  tarjottiin Pol Roger’n samppanjaa, vuosikertaa 1928. Churchill ihastui samppanjaan ja Odette Pol Rogeriin. Näin alkoi elinikäinen ystävyys ja Pol Roger’n samppanjasta tuli Churchillin suosikki. Hänelle lähetettiin joka vuosi syntymäpäivälahjaksi laatikollinen suosikkivuosikertaa 1928. “Makuni on yksinkertainen, tyydyn helposti parhaaseen”, tuo sitaatti on kuultu monta kertaa. 

Churchillin kuoltua tammikuussa 1965 saivat Englannin markkinoille viedyt samppanjat mustan surureunan etikettiinsä. Vuonna 1984 lanseerattiin ensimmäinen Cuvée Sir Winston Churchill vuosikertaa 1975, ainoastaan magnum-pulloissa. Kaikkiaan on lanseerattu 17 vuosikertaa ja nyt maaliskuun alussa 18., vuosikerta 2009. 

Olen pitänyt Helsingin Munskänkarnan vuotuisen samppanjapruuvin vuodesta 2013. Tänä vuonna oli Champagne Pol Roger’n vuoro.

Pol Roger perusti tilan 19-vuotiaana 1849. Kunnianosoituksena isänsä muistolle pojat Maurice ja Georges muuttivat sukunimensä Pol-Roger’ksi. Neljäs sukupolvi, Christian Pol-Roger ja Christian de Billy, ottivat yrityksen johtoonsa 1963. Christian de Billyn poika Hubert edustaa viidettä sukupolvea tilan johdossa. Hallituksen puheenjohtaja Laurent d’Harcourt tulee suvun ulkopuolelta.

Perheyrityksenä säilynyt samppanjatalo omistaa 92 hehtaaria viljelyksiä, pääasiassa Chardonnay’ta Epernayn läheltä, esim. grand cru -kylissä Avize, Chouilly ja Cramant. Tämä kattaa 55 prosenttia tarvittavasta rypälemäärästä. Pinot Noir -rypäleet ostetaan pääosin sopimusviljelijöiltä Montagne de Reimsistä.

Talon menetelmät ovat perinteiset, tammea ei käytetä lainkaan. Laadun varmistamiseksi talo panostaa paljon käsityöhön. Pol Roger “tanssittaa” kaikki pullonsa käsin.

Edellinen kellarimestari James Coffinet otti aikoinaan käyttöön mehun kaksinkertaisen kylmäkirkastuksen, débourbage, joka antaa lisänsä viinien puhtaalle hedelmäisyydelle. Puristuksen jälkeen viilennetty mehu jätetään tankkeihin noin vuorokaudeksi, jotta karkein sakka laskeutuisi pohjalle ja kirkas mehu saataisiin erotettua sakan päältä käymistä varten. Pol Roger vielä siis toistaa prosessin. Kellarimestarit uskovat tämän aikaansaavan erittäin hienostuneen kuohun.

Toinen muista erottava tekijä on kellarien viileä 9,5 asteen lämpötila mikä pidentää toista käymistä. Samppanjat saavat myös kypsyä keskimääräistä pidempään kellareissa. Nykyinen Krugilta vuonna 1999 tullut kellarimestari Dominique Petit on saanut käyttöönsä vuosien 2000 ja 2013 välillä uusitun kellarin. 

Tastingissä 4. maaliskuuta oli kolme non-vintage’iä ja kolme vuosikertasamppanjaa, jotka maistoimme kummankin omana ryhmänään.

Talon kaikki vuosikerrattomat vakiosamppanjat, NV, kypsyvät neljä vuotta sakan päällä.

Brut Réserve NV syntyy kaikkien kolmen päärypäleen tasasekoituksena. Tämä samppanja on yli 30 viinin sekoitus mihin on käytetty 20-30 % reserviviinejä kahdelta jopa neljältäkin vuodelta. Dosage 10 g/l.

Ensivaikutelma oli että lasissa on erittäin hienostunut ja vivahteikas NV: Hieman kehittyneessä, moniulotteisessa, runsaassa sekä tuoksussa että maussa on puhdasta, raikasta hedelmää, briossia, hivenen mausteneilikkaa, hieno runsauden ja raikkauden tasapaino. 

Pure Extra Brut lanseerattiin 2007. Tämä samppanja on kehitetty niitä samppanjan ystäviä varten jotka haluavat viininsä täysin kuivana ja se on oikeastaan Brut Nature (ei lisättyä sokeria, maksimaalinen luontainen sokeripitoisuus 3 g/l). Tämä gastronominen samppanja sopii erinomaisesti kala- ja äyriäisruuille ja luonnollisesti myös aperitiiviksi.

Pienet kuplat, kestävä, hienostunut mousse, väriltään vaaleankeltainen. Tuoksussa kypsää sitrusta, yrttejä, omenaa ja kukkaisuutta. Erittäin kuivassa, tasapainoisessa maussa toistuvat tuoksun tyylikkäät aromit lisänä olkea ja hunajaa. Pitkässä jälkimaussa suolaista mineraalisuutta. 

Rich Demi-Sec kokenut muodonmuutoksen  Hubert de Billyn toimesta. Se on kehittyneessä briossimaisuudessaan alueen parhaita demi-secejä. Dosage 35 g/l.

Vivahteikas, runsas tuoksu tarjoaa hedelmäistä sitrusta ja aprikoosia sekä mantelia, briossia ja hunajaa. Maussa toistuvat tuoksun aromit, makeus ja elegantit hapot ovat hyvässä tasapainossa eikä tämä samppanja tunnu lainkaan niin makealta.

Itsenäisen maistelun jälkeen viiniseurassa äänestetään suosikkia ja luonnehditaan sitä. Kilpailu oli kova, Brut Réserve on vakiosamppanjoiden huippua ja sitä on myös Rich Demi-Sec omassa kategoriassaan. NV-sarjan voittaja oli Pure Extra Brut, mikä sai ylivoimaisesti eniten ääniä kokeneilta maistajilta. Samppanja vietteli erinomaisella laadullaan mitä ei dosage peittänyt. 

Kaikilla kolmella samppanjalla on luonnollisesti oma paikkansa gastronomiassa. Rich Demi-Sec on jälkiruokien ja kesän mansikoiden täydellinen kumppani, mutta miksei myös skandinaavisten happoa ja makeutta sisältävien ruokien, kuten esimerkiksi lohimousse. Yleinen suositushan on jäännössokeria sisältävä saksalainen Riesling.

Pol Roger valmistaa vuosikertasamppanjaa vain parhaimpina vuosina. Rypäleet tulevat grand cru -kylistä. Tarkkaa rypälesekoitusta ei haluta julkistaa, mutta se on vahvasti Pinot Noir -painotteinen: Runsautta, raikasta hedelmäisyyttä ja tiheää rakennetta mikä kypsyessään kehittyy hunajaiseksi ja pähkinäiseksi. Viinit kypsyvät sakan päällä 7-8 vuotta. Dosage 7-8 g/l.

Pol Roger Vintage 2012 Todella vaikea kasvukausi pelastui lopulta hienoksi vuodeksi, mikä tuotti pienen mutta kiitettävän terveen sadon tasapainoisia ja elegantteja, mutta runsaita viinejä. Odotukset ovat korkealla.Tämä vuosikerta on ehkä jäänyt upean vuoden 2008 varjoon. Rypäleet tähän viiniin tulevat 18 eri grand cru -tarhalta. 

Pienet kuplat, kestävä mousse, väriltään vielä vaaleankeltainen. Raikas, hedelmäinen, elegantti, vivahteikas tuoksu missä omenaa, mietoa mausteisuutta, briossia ja voita. Kuiva, melko täyteläinen, moniulotteinen rakenne on kerroksellinen, pehmeän hedelmäisestä mausta löytyy sitrusta ja pitkästä jälkimausta mineraalisuutta. Viinistä kuvastuu viinivuoden runsaus ja kypsyys. Vielä nuori samppanja mutta kaukana kireästä!

Pol Roger Vintage 2004  

Champagnen alueella voidaan nostaa satomääriä ilman että laatu siitä kärsii. Näin tehtiin vuonna 2004, jolloin köynnökset kasvattivat ennätysmäisen suuren sadon vastareaktiona edellisen vuoden pienelle sadolle. Vuodesta 2004 tuli hieno ja klassinen samppanjavuosi.

Kullankeltainen väri. Elegantti, hedelmäinen tuoksu missä aistii samppanjan kypsyyden, keltaisia luumuja, persikkaa, briossia, voita, hunajaa ja mineraalia. Runsaassa, moniulotteisessa, konsentroituneessa, hedelmäisessä maussa on antavaa, kypsää keltaista hedelmää, briossia, voita ja hunajaa, kaikkea tätä hienostuneessa tasapainossa minkä hapot ja mineraalit hyväilevät suuta pitkään. Valmista nautittavaksi!

Cuvée Sir Winston Churchill 2004

Cuvée valmistetaan huipputarhojen rypäleistä parhaina vuosina. Tyyliltään viini seuraa Churchillin makumieltymyksiä. Se on voimakas, kypsä, täyteläinen ja lihaksikas. Tarkkaa rypälesekoitusta ei haluta julkistaa, mutta se on hyvin vahvasti Pinot Noir -painotteinen. 

Viininvalmistus: Puristuksen jälkeen mehu kirkastetaan viileässä kahteen kertaa (débourbage). Käyminen suoritetaan terästankeissa pelkästään puristuksen ydinosan päätyessä cuvéeseen. Viini suorittaa malolaktisen käymisen. Lopullisen sekoituksen päättävät talon perinteiden mukaan vain perheenjäsenet. Viini käy ja kypsyy poikkeuksellisen viileissä kellareissa noin 10 vuotta. Viinin sakka tanssitetaan kaulaan manuaalisesti. Makeutus 7-8 g/l. Sakanpoiston jälkeen samppanja saa levätä kellareissa vielä 6-12 kk.

Keltainen väri. Tuoksu on puhdas, raikas, vivahteikkaan syvä ja hienostuneen hedelmäinen, kypsää omenaa, aprikoosia, sitrusta ja liituista mineraalia. Erittäin moniulotteinen maku missä on täyteläistä hedelmäisyyttä, intensiivistä konsentraatiota ja hieno happorakenne. Jälkimaku oli jäntevä, todella pitkä ja moniulotteinen. Tämä Sir Winston kehittyy vielä. Se vaikutti jopa nuorelta. 

Oli todella mielenkiintoista verrata vuosikertasamppanjaa ja Sir Winstonia samalta vuodelta 2004. Edellinen tuntui antavalta ja valmiilta kun taas Sir Winstonin hedelmä tuntui kuivemmalta, rakenne jäntevämmältä ja vielä nuorelta. Muutama osallistuja uskalsi veikata että “liitumainen” 2004 Sir Winston olisi poikkeuksellisesti Chardonnay -painotteinen. Sitä emme koskaan saa tietää sillä resepti on salainen. Sir Winston voitti vuosikertasarjan äänestyksen. 

 

Jag minns en middag i Stockholms Vinkällare med vinimportören Frank Ward som värd. Det var någon gång i mitten av 1990-talet och hedersgästen var exportchef för Georges Duboef. Inledningen var av en blindprovning av mogna, vällagrade Pol Roger årgångschampagner. Frågan, som riktades till exportchefen, var hur mogna? Han trodde det var 1980-tals årgångar, men de var tio år äldre, från 1970-talet, vilket jag trodde men förstås inte sade. Husets årgångschampagner är mycket långlivade. 

Under mina år i Stockholm var Cadierbaren på Grand Hôtel ett vattenhål som bjöd på fin avkoppling och underbar utsikt mot Slottet och Vaxholmsbåtarna till ett glas Pol Roger Brut Réserve som var Grand Hôtels huschampagne fram till 2019. Tiderna förändras, men Ward Wines är fortfarande importör för Champagne Pol Roger i Sverige. 

Christian Pol Roger besökte ofta Stockholm på 90-talet. Man blev alltid upplivad av hans belevade charm, aristokratiska elegans och perfekta brittiska engelska samt humor.

England har alltid varit Pol Roger’s viktigaste exportmarknad. Odette Pol Roger och Winston Churchill träffades på franska ambassadens lunchbjudning i London 1944. Där serverade man Pol Roger av årgång 1928. Churchill blev förtjust både i champagnen och Odette Pol Roger. Så började en livslång vänskap. Champagne Pol Roger blev Churchills favorit. Varje år till sin födelsedag fick han en låda av sin favoritårgång 1928.

Han lär ha sagt: “Jag har enkel smak, jag nöjer mig med det bästa”.

Efter att Churchill avlidit i januari 1965 fick champagner avsedda för den brittiska marknaden en svart sorgkant på etiketten. 1984 lanserades den första cuvéen Sir Winston Churchill av årgång 1975, då enbart på magnum. Allt som allt har det lanserats 17 årgångar och nu i början av mars den artonde, årgång 2009.

Jag har lett den årliga champagneprovningen på Helsingin Munskänkarna sedan 2013. Nu hade turen kommit till Champagne Pol Roger.

Huset grundades 1849 av Pol Roger som efterträddes av sönerna Maurice och Georges. De ville hedra faderns minne genom att ändra namnet till Pol-Roger. Den fjärde generationen, Christian Pol-Roger och Christian de Billy, tog över 1963.

Christian de Billy’s son, Hubert, representerar den femte generationen som driver huset i samma anda som tidigare generationer. Styrelseordföranden Laurent d’Harcourt kommer utifrån.

Familjeföretaget äger idag 92 hektar vingårdar, mestadels nära Epernay: I grand cru -byar, Avize, Chouilly och Cramant som exempel. Detta täcker 55 % av behovet. Resterande 45 % kommer huvudsakligen från kontraktsodlare i Pinot Noir -byar i Montagne de Reims. 

Pol Rogers vinifikation är traditionell, man använder inte ekfat. För att säkra kvaliteten utnyttjar man hantverk vid de olika arbetsmomenten. Till exempel använder man fortfarande pupîtres för manuell remuage. 

Förre källarmästaren James Coffinet lanserade dubbel débourbage. Efter pressen klaras den kylda musten genom naturlig sedimentering under en natt eller längre. Pol Roger gör denna process två gånger. Källarmästarna anser att processen åstadkommer elegant mousse och ren fruktighet. 

Moussen är elegant med mindre bubblor än vanligt på grund av en källartemperatur på 9,5 grader, som är en halv grad under genomsnittet, vilket även förlänger den andra jäsningen. Champagnerna får ligga på sin jästfällning längre än genomsnittet. Den nuvarande källarmästaren Dominique Petit, som kom från Krug 1999, har fått en splitterny källare, som förnyades mellan 2000 och 2013. 

Den 4 mars provade vi tre non-vintage– och tre årgångschampagner som var sin grupp.

Husets alla non-vintage-champagner ligger 4 år på jästfällningen. 

Brut Réserve, dosage 10 g/l, är en blandning av en tredjedel av varje av de klassiska druvsorterna i Champagne. I cuvéen ingår över 30 viner, 20-30 % réservvin.

Det första intrycket är att denna är en ovanligt elegant och nyanserad NV som bjuder på mognadstoner och ren, frisk fruktighet med inslag av brioche, aningen kryddnejlika, fin balans mellan opulens och finess.

Pure Extra Brut lanserades 2007. Denna champagne har skapats för champagnevänner som föredrar sina viner helt torra och champagnen är egentligen Brut Nature (utan dosage, den maximala naturliga sockerhalten 3 g/l). Denna gastronomiska champagne passar utmärkt till fisk- och skaldjursrätter och naturligtvis som aperitif.

Elegant mousse med blekgul färg. Doften hade inslag av mogna citrustoner, örter, blommor och äpplen. Den mycket torra smaken hade inslag av mogen citrus, halm och honung. Den långa smaken avslutades med en saltig mineralton.

Rich Demi-Sec Dosage 35 g/l. Den nyanserade, rika doften bjuder på fruktiga toner av citrus och aprikos med inslag av mandel, brioche och honung. Smakens sötma och eleganta syror bildar en perfekt balans och återger doftens egenskaper i en ljuv harmoni som inte alls känns som så sött.

Efter den individuella provningen brukar man rösta på sitt favoritvin. Det var hård konkurrens, för Brut Réserve anses tillhöra de bästa standardchampagnerna och även Rich Demi-Sec de bästa i sin egen kategori. I NV-serien fick Pure Extra Brut överlägset flest röster av de erfarna provningsdeltagarna. Champagnen förförde med sin utsökta kvalitet som inte hade “‘kamouflerats” med dosage.

Men givetvis har alla tre sin plats i gastronomin, Rich Demi-Sec är naturligtvis perfekt till desserter och sommarens jordgubbar, men varför inte prova denna till olika skandinaviska rätter som innehåller syra eller också sötma, till exempel laxmousse. Till dessa rätter brukar man rekommendera tysk Riesling med restsötma.  

Huset gör årgångsviner endast under de bästa åren. Druvorna till de Pinot Noir -dominerade årgångschampagnerna kommer från grand cru -byar. Detta ger yppig karaktär med frisk fruktighet och tätare struktur som med mognad utvecklas till toner av honung och nötter. Vinerna ligger drygt 7-8 år på jästfällningen. Dosage 7-8 g/l.

Den svåra växtperioden under år 2012 slutade med en fin höst som gav en liten men utsökt skörd med friska, eleganta och balanserade viner. Årgången har kanske hamnat i skuggan av kanonåret 2008, men anses vara lika fin. Förväntningarna är höga.

Vintage 2012  Färgen är fortfarande blekgul med silverreflexer. Elegant mousse med små bubblor. Frisk, fruktig, elegant, nyanserad doft med inslag av äpplen, milda kryddtoner och brioche med smör. Den torra, relativt fylliga, sammansatta smakens struktur är komplex men mjukt fruktig med citrustoner och mineralitet i den mycket långa eftersmaken. I vinet avspeglas vinårets yppighet och mognad. Fortfarande en ung champagne men långt ifrån stram!

I Champagne kan man höja skördeuttaget utan att kvaliteten försämras. Så skedde 2004. 2003 hade varit ett mycket varmt år med en mycket liten skörd. Detta tog vinrankorna igen med att producera väldigt mycket året därpå. Det blev en fin, klassisk årgång.

Vintage 2004  Färgen har utvecklats till gyllengult. Den eleganta, fruktiga doften bjuder på mognadstoner med inslag av gula plommon, persika, brioche, smör, honung och mineral. I den yppiga, komplexa, koncentrerade, fruktiga smaken finns generösa toner av mogna gula frukter med inslag av rostat bröd, allt i en elegant balans med fina syror och mineralitet som smeker gommen länge. Drickfärdigt!

Cuvée Sir Winston Churchill Detaljerna är hemliga kring den Pinot Noir -dominerade cuvéen men druvorna kommer från bästa grand cru -lägen och cuvéen görs endast under riktigt lyckade år. Stilen, som liknar Churchills smakpreferenser, är fyllig, kraftfull och mogen.

Vinifikation: Efter pressningen gör man dubbel débourbage, den kylda musten klaras genom naturlig sedimentering under en natt eller längre. Pol Roger gör denna process två gånger. Den alkoholiska jäsningen sker på rostfria ståltankar. Den malolaktiska jäsningen genomförs därefter. Den slutgiltiga cuvéen bestäms enligt traditionen av familjemedlemmar. Vinet genomgår den andra jäsningen och mognar därefter på sin jästfällning i exceptionellt svala källare i cirka 10 år. Remuage och degorgering sker för hand. Dosage 7-8 g/l. Efter degorgering stannar champagnen ytterliga 6-12 månader i källaren.

Cuvée Sir Winston Churchill 2004 Gul färg. Doften är ren, frisk, komplext djup och elegant fruktig med inslag av mogna äpplen, aprikos, citrus och kritig mineralitet. Smaken är otroligt komplex, fruktigt fyllig och intensivt kompakt med en nyanserad syrastruktur. Eftersmaken är stram, mycket lång och komplex. Denna Sir Winston verkar vara evigt ung med enorm lagringspotential. 

Det var väldigt intressant att jämföra vintage och Sir Winston av samma årgång 2004. Som sagt kändes vintagen drickmogen och mustigare medan Sir Winston hade torrare frukt och stramare spänstighet. Några provningsdeltagare vågade gissa att den kritiga 2004 Sir Winston hade Chardonnay-dominans. Det får vi aldrig veta för receptet är hemligt. Sir Winston vann omröstningen i vintage-serien. 

 

Behovet att resa till La Champagne har inte varit så överhängande de senaste åren för La Champagne har varje vår sedan 2015 kommit till Grand Champagne i Helsingfors. Under några dagar har man haft möjlighet att samtala med källarmästare och chefer samt delta i intressanta provningar.

Nu dök det dock upp ett tillfälle som jag inte kunde motstå: Den internationella sommelierföreningen ASI, Association de la Sommellerie Internationale, grundades i Reims 1969 och nu i år i början av oktober var det dags för 50-års jubileum. Festligheterna började med en vin- och champagnemässa samt 15 Master Classer att välja ur i Grande Halle du Boulingrin i Reims. Den som jag allra först anmälde mig till var ‘Champagne Philipponnat – Hot Terroirs and Hot Vintages, Clos des Goisses. Why the global warming is not a problem’.

De eleganta, gastronomiska Philipponnat-champagnerna har tillhört mina favoriter och, precis som Henriot-champagnerna, är de inte så kända utanför konnässörskretsen. 

Släkten Philipponnat har gamla anor som vinodlare i byn Mareuil-sur-Aÿ och har funnits där sedan 1522, men champagnehuset grundades så sent som 1910. Svåra tider på 1930-talet gav också möjligheter som Pierre Philipponnat utnyttjade genom att köpa en 5,5 hektar stor vingård som består av sexton mindre parceller. Han förstod genast vingårdens potential. Vinet från detta enskilda läge hette Vin des Goisses fram till 1959, men på inrådan av en vinjournalist byttes namnet till Clos des Goisses. Idag är huset framför allt känt för denna lysande, legendariska prestigechampagne från ett enskilt söderläge med 45 graders lutning vid floden Marne. Här ger vinrankorna viner med högre potentiell alkoholhalt än genomsnittet. Jordmånen är karg kalksten.

Clos des Goisses, Pinot Noir 70 %, Chardonnay 30 %, genomgår en jäsning i gamla Bourgogne-fat. Malolaktisk jäsning blockeras alltid. Lagringen sur lattes efter den andra jäsningen är längre än 7 år och ytterligare ett år efter degorgement, dosage ca 4,5 g/l. Stilen är en elegant balans mellan de fullt mogna Pinot Noir -druvornas intensitet och Chardonnay-druvornas fräschör.    

Resultatet blir långlivade champagner och därför är det synd att dricka dessa champagner som unga innan de har utvecklat sin rika, nyanserade, aristokratiska elegans.

Mot den här bakgrunden förstår man att det har praktiserats hot vintages på Philipponnat för alla årgångar från det extrema söderläget Clos des Goisses är hot terroir -årgångar. Klimatuppvärmningen har dessutom under två senaste decennierna resulterat i druvor med mindre syra, mera struktur och högre potentiell alkohol i hela Champagne-distriktet vilket än så länge är bara positivt.

Idag leds huset av Charles Philipponnat som representerar familjens sextonde generation. Han besökte Grand Champagne Helsinki våren 2017 och ledde två Master Class -provningar, den ena med temat ‘The Philipponnat style based on Pinot Noir’ vilket berättar om husets Pinot Noir -dominerade stil. 

Till min glädje var det Charles Philipponnat själv som ledde provningen i Reims. De varma årgångarna representeras av 2000 Clos des Goisses Brut “L.V.”, 2003 Clos des Goisses Brut och 2009 Clos des Goisses Extra-Brut 

2003 var ett svårt år som bjöd på utmaningar. Frost på våren och hett på sommaren som resulterade i en liten skörd. Det fanns många producenter som lät bli att göra årgångschampagne, till exempel blev det ingen Spécial Club av Club Trésors de Champagne. Allmänt anser man att denna årgång saknar lagringspotential men så är inte fallet med 2003 Clos des Goisses, 65 % Pinot Noir, 35 % Chardonnay. Den lilla mängden druvor skördades redan i slutet av augusti. 

Vinet har flera kännetecken av det varma året: Yppig, blommig, aningen rökig, brödig doft med inslag av gul frukt och bivax. Den torra, fruktiga, koncentrerade smaken är utvecklad med eleganta, fräscha syror samt inslag av mogen gul frukt, citrusmarmelad, brioche och honung. Så balanserat och välstrukturerat med enorm längd och förförisk mineralitet. 

I allmänhet framhålls syran som en viktig lagringsegenskap men Charles Philipponnat anser att “purity” är ännu viktigare.

2000 gav i allmänhet yppigt fruktiga champagner som saknar finess och fräschör och därför lagringspotential. Därför var så intressant och underbart att få prova 2000 Clos des Goisses Brut “L.V.”. L.V. long vieillissement betyder att vinet har legat länge på jästfällningen och nyligen degorgerats, i det här fallet 14 år sur lie, degorgerades 2015 och nu fyra år senare var det bara så ljuvligt; “fresh, fruity, toasty, smoky, powerful without heaviness” för att citera Charles Philipponnat. 

2009 gav moget fruktiga men balanserade och eleganta champagner med lagringspotential, speciellt Pinot Noir lyckades mycket väl. 

2009 Clos des Goisses Extra-Brut  

Det här är en charmig, redan tillgänglig årgång om man inte orkar vänta 15 år. 

Den fruktiga doften hade ton av citrus, halm, mogna äpplen, brioche och kritig mineral. Den fruktiga smaken hade inslag av citrus och gula plommon, den måttliga syran och mineraltonen bjöd på behaglig struktur med fin längd. Dosage 4,5 g/l.

Tidigare överskuggade Clos des Goisses -vinerna husets andra cuvéer men så är inte längre fallet under Charles Philipponnat’s chefsskap utan husets alla viner håller ypperlig kvalitet. Som strålande exempel på detta är Royal Réserve Brut som får ligga ovanligt länge, 4 år, på jästfällningen och därtill efter degorgeringen ännu ett år.

Denna Philipponnat Royal Réserve Brut hade som bas den utsökta årgången 2012, andelen fatlagrade reservviner, från ett solerasystem, uppgår till 48 %. Degorgerad i februari 2016. Pinot Noir 65 %, Chardonnay 30 %, Meunier 5 %, ⅔ premier och grand cru, dosage 8 g/l.

Resultatet är en ovanligt komplex och nyanserad non-vintage champagne med alla beståndsdelar, frisk syra, bred fruktighet och mineraler i en ljuv harmoni i den välbalanserade strukturen med lång, läckert fruktig eftersmak.

Denna non-vintage är enligt min mening en av de absolut bästa i sin kategori och dessutom till ett facilt pris!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Isot samppanjatalot ilmoittavat ylpeänä rypäleiden tulevan Grand cru ja Premier cru -tarhoilta. Pierre Paillard puolestaan voi käyttää Grand cru -merkintää jokaisessa etiketissään, sillä heidän 11 hehtaariaan sijaitsevat korkealaatuisesta Pinot Noirista tunnetussa Bouzyn Grand cru -kylässä. Siellä viljellään erittäin vähän muita rypälelajikkeita. Koska perheellä on tarhoja vain yhdessä kylässä, lisätään moniulotteisuutta ja eleganssia viljelemällä myös Chardonnayta, jonka osuus tarhoilla on 30 prosenttia.

Kuten kaikki viljelijätuottajat, récoltant-manipulant, Pierre Paillard haluaa ilmentää terroiria. Juuri tämä on ero verrattuna isoihin samppanjataloihin, joiden sekoituksissa on monien satojen palstojen viiniä.

Maistoin ensimmäisen kerran tämän tuottajan Les Parcelles XIII -samppanjaa syyskuussa 2018 ja ihastuin välittömästi: Moniulotteista, runsasta hedelmää, eleganttia sitrusta, mantelia ja leipämäisyyttä pitkästä sakkakypsytyksestä  (3,5 vuotta), mineraalia, matala dosage 2,7 g. Ei ihme että samppanja voitti kultaa vuoden 2018 Finnish Wine Award -kilpailussa. Tämä on Paillardin standardi, non vintage -samppanja, XIII tarkoitta vuosikertaa 2013 mitä viinissä on eniten.

Kun Grand Champagnen 2019 ohjelma ilmestyi ilmoittauduin välittömästi Quentin Paillardin Master Classiin: Pierre Paillard’s interpretation of the terroir of Bouzy

Mutta ensin oli Vapun viettoa. Tehtäväni oli valmistaa alkuruoka ja hankkia sille sopiva samppanja. Pierre Paillardin Les Parcelles XIII oli erinomainen kumppani täyteläiselle ahvenmurekkeelle ja sahramikastikkeelle. Kanssajuhlijien spontaani kommentti oli “Wow, mikä samppanja”!

Veljekset Antoine ja Quentin edustavat Paillardin suvun kahdeksatta viljelijäsukupolvea. Vuosituotanto on 90 000 pulloa. Maaperän kalkin päällä on ohut kerros savisekoitusta. Vuodesta 2012 he ovat noudattaneet luomuviljelyn periaatteita, keinolannoitteista luovuttiin 15 vuotta sitten. Kloonit ja juurakot valitaan huolella, uudelleenistutukset tehdään Les Motellettes (Chardonnay) ja Les Maillerettes (Pinot Noir) -palstojen köynnösmateriaalilla, nk. sélection massale.

Käymisen jälkeen viini lepää pitkään sakan päällä, sur lie, 90 % terästankeissa, mikä lisää viinin hedelmäisyyttä, loput 10 % käytetyissä 600 litran tammitynnyreissä joista ei tule tammen aromeja vaan lisää moniulotteisuutta. Antoine ja Quentin ovat ajan hermolla, he kokeilevat miten sama viini käyttäytyy eri säiliöissä: Betonimuna (700 l), pallonmallinen hiekkakivitankki, Clayer (225 l) ja terrakotta-amfora (500 l).

Useimmiten viinien annetaan käydä malolaktinen käyminen, mikä heidän mielestään lisää eleganssia. Samppanjat saavat levätä pitkään hiivasakan päällä, NV 3,5 vuotta ja vuosikertasamppanjat jopa 11 vuotta.

Kiitos tämän päivän kypsien rypäleiden dosage-grammat ovat alhaisempia kuin koskaan. Korkituksen jälkeen samppanjat lepäävät kellarissa vielä 6 kk.

Näin syntyy täyteläistä, raikkaan hedelmäistä, konsentroitunutta samppanjaa mikä miellyttää niin noviiseja kuin konessöörejä.

Grand Champagne 2019 -tapahtumassa oli mielenkiintoista maistaa melkein koko Pierre Paillardin porfolio, maahantuojan Vinoblen standilla ja Master Class -tastingissä.

Sataprosenttinen Chardonnay on harvinaisuus Bouzyssa, Blanc de Blancs, Les Mottelettes -tarhalta vuosikertaa 2013 on sellainen. Chardonnay Montagne de Reimsistä on luonteeltaan syvempää ja pyöreämpää, suurenmoista samppanjaa finessillä. 2006 La Grande Récolte Bouzy Grand Cru, 55 % Ch, 45 % PN, 11 vuotta hiivasakan päällä, dosage 2 g, korkitus 9/2018, tuoksu on elegantin leipämäinen, valtava moniulotteisuus kuvastaa terroiria ja veljesten samppanjafilosofiaa. Klassista! Coteaux Champenois -punaviini, 2015 Les Mignottes Bouzy Rouge, sanat melkein loppuivat, mikä eleganssi ja kaikkea mitä toivot Pinot Noirilta. Paras punainen Coteaux Champenois mitä koskaan olen maistanut!  Elämys on piirtynyt muistiin!

Myös Les Terres Roses Rosé jäi mieleen ja kun sitä kerran voi tilata Alkosta tein sen, myös Les Parcelles on tilattavissa, molemmat edulliseen hintaan.

Les Terres Roses Rosé XIII  Ch 70 %  PN 30 %, dosage 2,7 g, degorgerat 10/2017

Värissä on aavistus roséeta. Sama hienostunut eleganssi toistuu tuoksussa, missä on hienovaraista punaista marjaa ja paahtoleipää. Kuiva, täyteläisen hedelmäinen maku toistaa elegantisti punaisia marjoja, hieno rakenne missä hapot, hedelmä ja mineraalit tasapainossa. Miellyttävä rakenne hyväilee suuta pitkään.

De stora champagnehusen meddelar stolt att druvorna kommer från Grand cru och Premier cru -vingårdar. Pierre Paillard kan meddela att allt är Grand cru för deras 11 hektar ligger i Bouzy, som är känt för högklassig Pinot Noir. I denna Grand cru -by odlas ytterst lite andra druvsorter. Men eftersom Pierre Paillard har alla sina hektar här vill man öka komplexiteten och elegansen med en 30 procents andel av Chardonnay.

Precis som alla odlarproducenter, récoltant-manipulant, tycker man att det är viktigt att visa terroir och det är just det som är skillnaden mellan dem och de stora champagnehusen.

Jag smakade denna producents Les Parcelles XIII för första gången i september 2018 och blev väldigt förtjust. Det här är deras standardchampagne, non vintage, XIII på etiketten betyder att mesta delen av vinet är av årgång 2013. Champagnen uppvisade komplex, yppig fruktighet med eleganta citrustoner, rostat bröd och mandel från lång flasklagring på jästfällningen (3,5 år), fina mineraler, allt detta tillsammans med låg dosage 2,7 g, bildar en njutbar struktur. Inte att undra på att champagnen vann guld i 2018 Finnish Wine Award -tävlingen.

När Grand Champagne 2019 -programmet publicerades anmälde jag mig direkt till Quentin Paillards Master Class: Pierre Paillard’s interpretation of the terroir of Bouzy

Men innan dess var det Valborg. Min uppgift var att laga förrätten och skaffa champagnen därtill. Det blev förstås Les Parcelles XIII av Pierre Paillard och abborrfärs med saffranssås. Mina medfirare var inte så tränade på champagne men den spontana kommentaren var: “Wow”! Och det blev bon marriage, matens rika smaker gifte sig utmärkt med champagnens fylliga fruktighet med de fina syrorna och mineralerna.

Den åttonde generationen, bröderna Antoine och Quentin jobbar tillsammans på vinegendomen. Produktionen är 90 000 flaskor per år. Jordmånen är bara ett tunt lager lerblandad jord ovanpå kritberget. De har praktiserat ekologiska principer med biodiversitet sedan 2012, konstgödning slutade man med för drygt 15 år sedan. Man lägger stor vikt vid valet av kloner och rotstockar. Bröderna jobbar med så kallad sélection massale, de tar sticklingar från Chardonnay, Les Motellettes, och Pinot Noir, Les Maillerettes, till nyplanteringar.

Det stilla vinet ligger länge på sin fällning, 90 % på ståltankar, för man vill behålla frukten. De övriga 10 % ligger på 600 liters använda ekfat som inte ger några direkta ekaromer men bidrar till komplexiteten. Bröderna är med på tidens nerv, de experimenterar med samma vin i olika behållare: Ett ägg av betong (700 l), en klotformad tank i sandsten, Clayer (225 l) och amforor i terrakotta (500 l).

Man gör oftast den malolaktiska jäsningen som man tycker bidrar till elegansen. Champagnerna får ligga länge på sin fällning från 3,5 år för NV och till och med 11 år för vintage. Deras dosage har blivit lägre och lägre tack vare att man får mognare druvor nu. Efter degorgeringen får champagnerna ligga ytterligare minst 6 månader i källaren.

Resultatet blir fylliga, friskt fruktiga champagner med mycket koncentration som tilltalar såväl noviser som konnässörer.

Det var intressant att få prova nästan hela porfolion, hos importören Vinoble och på Master Class -tastingen, på Grand Champagne 2019 i maj.

Hundraprocentig Chardonnay är en raritet i Bouzy, Blanc de Blancs från vingården Les Mottelettes av årgång 2013 är en sådan. Chardonnay från Montagne de Reims är djupare och rundare i stilen, en storslagen champagne med mycket finess. 2006 La Grande Récolte Bouzy Grand Cru, 55 % Ch, 45 % PN, 11 år på jästfällningen, dosage 2 g, degorgerat 9/2018, har en fin brödig doft och stor komplexitet med elegant syra i smaken. En klassisk champagne! Det stilla röda vinet av appellationen Coteaux Champenois, 2015 Les Mignottes Bouzy Rouge, saknar jag nästan ord för att beskriva, så otroligt elegant med allt som du önskar av en utsökt Pinot Noir. Den absolut bästa röda Coteaux Champenois jag har provat. Upplevelsen har stannat i minnet!

Nu hade jag fått mersmak och beställde Les Terres Roses Rosé på Alko. Både Les Parcelles och Les Terres Roses Rosé finns där till ett facilt pris.

Les Terres Roses Rosé XIII   Ch 70 %  PN 30 %, dosage 2,7 g, degorgerat 10/2017

Den diskreta färgen har en antydan av rosé. Samma diskreta elegans går igen i doften, där finns sublima röda bärtoner med inslag av rostat bröd. Den torra, relativt fylligt fruktiga smaken återger de eleganta röda bärtonerna med syror, fruktighet och mineraler i fin balans. Den behagliga strukturen smeker gommen länge.

Samppanjanystävät odottavat jo nyt innolla toukokuun 9.-11. päiviä. Silloin La Champagne saapuu jälleen Helsinkiin. Grand Champagne Helsinki tuntuu paranevan vuosi vuoldelta: 73 tuottajaa, samppanjataloja ja viljelijätuottajia, esittäytyy Vanhalla ylioppilastalolla ja tarjolla on yli 330 samppanjaa sekä 42 asiantuntijatastingiä. Business France’in avustuksella mukana on myös uusia, mielenkiintoisia samppanjataloja. Itse aion osallistua Laurent Fresnet‘n Master Classiin ‘The creative expression of Henriot’.

Olen ollut Henriot-lover vuoden 2001 keväästä lähtien. Törmäsin sattumalta Pariisin vanhimmassa, tasokkaassa Le Bon Marché -tavaratalossa, Henriot’n samppanjaesittelyyn. Talon elegantit Chardonnay-voittoiset tipat lumosivat suuta pitkään hyväilevillä mineraaleillaan. Sitä ennen tuskin olin kuullut samppanjatalosta. Eräs syistä on ettei Henriot panosta mainoskamppanjoihin vaan kommunikoi suoraan journalistien ja ravintoloiden kanssa.

Yli 200 vuotta vanhan perheyrityksen perusti Nicolas Simon Henriot’n leski Apolline Henriot vuonna 1808.

Vuodesta 2006 lähtien talon samppanjan laadusta on vastannut kellarimestari Laurent Fresnet. Hän uudisti Brut Souverain – NV -tyylin lisäämällä siihen raikkautta, moniulotteisuutta ja hedelmäisyyttä. Talo kypsyttää samppanjat sakan päällä kaksi kertaa vaadittua pitempään jolloin ne ovat todella valmiita nautittaviksi. Massiivisen Cuvée Enchanteleurs’in tilalle Laurent Fresnet loi uuden Hemera-nimisen luksus-samppanjan joka paremmin vastaa hänen visiotaan siitä mikä on Henriot’n tyyli. Master Class -tastingissä maistetaan ensimmäistä vuosikertaa 2005.

Laurent Fresnet palkittiin vuosina 2015 ja 2016 ‘Sparkling Wine Maker of the Year’, International Wine Challenge ja 2016 hänet myös valittiin vuoden kellarimestariksi Champagnessa (Chef de cave de l’année, Bulles & Millésimes). International Wine Challenge 2016 jakoi kultamitaleja: Brut Souverain NV, Blanc de Blancs, Rosé Brut NV, Brut Millésimé 2006, Rosé Millésimé 2008, Cuvée Enchanteleurs 2000.

Maaliskuussa 2016 pidin hyvin ja pitkään suunnitellun seitsemän samppanjan Henriot-pruuvin Helsingin Munskänkarna -viiniseuralle. Maahantuoja Winestate‘in lahjoitusten lisäksi tastingissä oli mukana harvinaisempaa Henriot’ta nettikaupoista. Ilta oli elämyksellinen ja oikeastaan kultamitali-tasting sillä mukana olivat kaikki nuo yllämainitut palkitut samppanjat (Cuvée Enchanteleurs oli vuosikertaa 1998) ja lisäksi illan ehdoton clou Rosé magnum 1990. (Lisää Champagne Henriot’sta ja tastingistä postauksessani, kesäkuu 2016)

Maahantuojan valikoimatastingissä helmikuun alussa 2019 oli maistettavana jälleen kerran suosikkini Henriot Blanc de Blancs NV, mikä aina hurmaa kermaisella kompleksisuudella ja elegantilla tasapainolla, viini on ollut 4 vuotta sakan päällä. 2008 Rosé Brut’iä sain maistaa ensimmäisen kerran neljä vuotta sitten. On ollut mielenkiintoista seurata tämän suuren vuosikerran kehittymistä. Tänään se on luonnollisesti kypsempi mikä ilmenee lisääntyneenä tasapainona ja moniulotteisuutena.    Talon roseitten selkärankana toimii Chardonnay. Elegantit punaiset marjat yhdistyneenä hienostuneeseen paahteisuuteen viettelevät.

Odotan todella Master Class -luentoa, missä saan kuunnella kellarimestarin itsensä kertomaa tarinaa ja maistella hänen johdollaan: Rosé Brut NV, Brut Souverain NV, Blanc de Blancs NV, Brut Millésimé 2008, Cuvée Hemera 2005.

http://www.grandchampagnehelsinki.fi

Vi champagnevänner ser redan nu fram emot den 9, 10 och 11 maj för då kommer La Champagne på sin årliga visit till Helsingfors. Det verkar bli bättre år för år om det nu är möjligt: Sammanlagt 73 producenter presenterar sig på Gamla studenthuset, champagnehus och odlarproducenter, med mera än 330 champagner och 42 olika Master Class -föreläsningar. Tack vare samarbetet med Business France är några  intressanta champagnehus med för första gången. Själv tänker jag delta i ‘Laurent Fresnet: The creative expression of Henriot’.

Jag har varit en Henriot-lover sedan våren 2001 då jag i Paris på varuhuset Le Bon Marché, Paris äldsta och högklassigaste varuhus, fick på en champagnedemonstration smaka de första eleganta, Chardonnay-dominerade dropparna med kvardröjande, gomsmekande mineraler. Jag  hade knappt hört talas om champagnehuset Henriot. Det finns flera orsaker till varför jag inte hade mött champagnehusets viner tidigare, en av dem är att huset inte använder så mycket pengar för reklam utan vill hellre kommunicera direkt med journalister och restauranger.

Det över 200 år gamla familjeföretaget grundades 1808 av änkan Apolline Henriot.

För kvaliteten sedan 2006 ansvarar den månfaldigt prisbelönte källarmästaren Laurent Fresnet, som förnyade Brut Souverain – NV-stilen, med mera fräschör, komplexitet och fruktighet. Husets lagringsfilosofi är att sälja champagnerna när de är färdiga att avnjutas. De får utvecklas på jästfällningen två gånger den lagstiftade tiden. I stället för den mäktiga Cuvée Enchanteleurs skapade Laurent Fresnet en ny prestigechampagne, Hemera, som bättre motsvarar hans vision av Henriot-stilen. I Master Class -provningen ingår den första årgången 2005.

Laurent Fresnet blev 2015 och 2016 ‘Sparkling Wine Maker of the Year’, International Wine Challenge och 2016 årets källarmästare i Champagne (Chef de cave de l’année, Bulles & Millésimes). I International Wine Challenge 2016 regnade det guldmedaljer: Brut Souverain NV, Blanc de Blancs, Rosé Brut NV, Brut Millésimé 2006, Rosé Millésimé 2008, Cuvée Enchanteleurs 2000.

Den 16 mars 2016  höll jag en väl och länge planerad Henriot-provning på Munskänkarna i Helsingfors (Viiniseura Helsingin Munskänkarna ry) med champagner som inte är så lätta att komma över. Av importören Winestate fick föreningen tre av champagnerna och de resterande fyra köpte man i olika internet-vinbutiker. Det blev en kanonprovning med fina upplevelser. Man kan säga att det var en guldmedalj-provning för vi provade alla de sex ovannämnda prisbelönta champagnerna (Cuvée Enchanteleurs var av årgången 1998) och därtill Rosé magnum 1990, som var kvällens absoluta ‘clou’. (Mera om Champagne Henriot och provningen i min bloggpost, juni 2016).

På importören Winestates sortimenttasting fick jag nu i början av februari 2019 igen en gång njuta av Henriot Blanc de Blancs NV som alltid charmar med sin gräddiga kompexitet och eleganta balans, vinet har legat 4 år på jästfällningen. 2008 Rosé Brut som jag provade för första gången för fyra år sedan är ett strålande exempel på elegansen av husets roséchampagner, som skapas med Chardonnay som ryggrad. Det har varit intressant att följa utvecklingen av denna stora årgång mot mera mognad, balans och komplexitet. Den diskreta röda bärtonen gifter sig fint med ett lätt rostat inslag.

Så nu ser jag verkligen fram emot att få lyssna på källarmästaren himself och prova följande viner under hans ledning: Rosé Brut NV, Brut Souverain NV, Blanc de Blancs NV, Brut Millésimé 2008, Cuvée Hemera 2005.

http://www.grandchampagnehelsinki.fi

 Eriks Vinbar i Stockholm, som tyvärr inte längre finns på  grund av Slussens ombyggnad, hade ett stort urval av champagner och proffsiga sommelierer. Vid ett besök omkring millenieskiftet fick jag en rekommendation av en Spécial Club -champagne av årgång 1990. Tyvärr kommer jag inte ihåg producenten, men minnet av upplevelsen har inte bleknat, en otroligt komplex champagne som doftade elegant av vita blommor, det är möjligt att det var en blanc de blancs.

Det var först tio år senare som det började dyka upp ett större urval på Systembolaget. Under de senaste fem åren har jag haft många Spécial Club -provningar i Stockholm och i Helsingfors, alltid för en positivt överraskad grupp, för champagnerna bjuder på fina upplevelser till ett överkomligt pris.

Klubben, som föddes 1971, har idag 28 odlarproducenter som medlemmar. Namnet Club Trésors de Champagne antogs 1999. Deras bästa cuvéer blir Spécial Club, som tappas på flaskor i 1700-tals stil. Kvaliteten måste godkännas av en medlemsjury. Till exempel under det extremt varma året 2003 gjordes det ingen Spécial Club. Champagnerna håller en otroligt hög kvalitet med stor variation i smakprofilen beroende på var i distriktet odlingarna ligger och vem som gör dem.

På en av Grand Champagne 2018 Master Classerna berättade fyra framstående Spécial Club -producenter om sin filosofi som kom till uttryck i deras utsökta champagner: Didier Gimonnet från Pierre Gimonnet & Fils, Côte des Blancs; Angéline Templier från J. Lassalle, Montagne de Reims; Arnaud Margaine från A. Margaine, Montagne de Reims (Chardonnay); Cédric Moussé från Moussé et Fils, Vallée de la Marne (Meunier).

Jag hade glädjen att intervjua Didier Gimonnet efter Master Class -föreläsningen. Huset Pierre Gimonnet & Fils i Cuis är den största producenten inom klubben och Gimonnets Spécial Club är från årgång till årgång en av klubbens finaste. Farfar Pierre började producera champagne under eget namn 1935 men familjen har odlat druvor sedan 1750 i Cuis. Didier Gimonnets far var en av klubbens ursprungliga medlemmar när den grundades 1971. Han skapade husets stil, införde ståltankar och vinifierade viner från olika lägen separat.

Idag äger man 28 hektar, varav Grand cru, Cramant och Chouilly (11 ha), Oger (1 ha) och 1er cru, Cuis (14 ha) och Vertus (2 ha) samt för femton år sedan inköpta 0,5 ha i Aÿ och Mareuil-sur-Aÿ.

Didier Gimonnet, som har utbildat sig till agronom, är den sanna Côte des Blanc -specialisten. Han tror på assemblage, blandningen, så har det alltid varit i Champagne, säger han. Han utnyttjar de skillnader som finns mellan de olika byarna och inom dem mellan de olika vingårdslägena. Det gäller att förstå sin terroirs potential. Själva själen av Côte des Blancs är mineralitet och salinity. De syrarika Chardonnay-druvorna i Côte des Blancs är mindre drabbade av klimatförändrignen, man får dock skörda tidigare. Didier vill dock ha 90 dagar mellan blomning och skörd. Tre veckor innan skörd börjar han systematiskt avsmaka druvornas saft för att kunna avgöra druvornas fenoliska mognad och därmed skördetidpunkten.

Han anser att fruktigheten från det svalare Cuis, vars druvor har den högsta syrligheten, behövs för balansen i hans champagner och då blir de 1er cru även om där kanske finns en större andel grand cru-druvor.

Spécial Club baserar sig på druvor från Cramant, Chouilly och Cuis. Husets bästa druvor från nästan 100 år gamla rankor i hjärtat av Cramant bildar en fjärdedel av blandningen och resterande kommer från 40 år gamla rankor. 10 % av produktionen på 250 000 flaskor blir Spécial Club.

35 % av produktionen är årgångschampagner, detta är mycket och beror på fina grand cru – och premier cru -vingårdslägen. Husets non vintage champagne är Brut “Cuis 1er Cru” och den traditionella årgångschampagnen heter Cuvée Fleuron Brut Blanc de Blancs Premier Cru därtill finns Gastronome Brut Blanc de Blancs 1er Cru Millesimé (4,5 atm tryck), Oenophile Brut 1er Cru Millesimé, Paradox med mera.

Didier Gimonnet betonar balans, elegans, aromatisk finess, mineralitet och fräschör. Balans och harmoni är viktigare än intensitet och koncentration. En blandning, assemblage, har bättre lagringspotential,  anser han.

Jag undrade hur det kom sig att han som alltid trott på assemblage har skapat monocru champagne?

År 2012 kände Didier Gimonnet att han kunde motta utmaningen från en fransk journalist som hade ansett att han borde följa trenden av single vineyard -, single village -champagner.

I slutet av 2016 lanserades den första, 2012 Oger Grand Cru Spécial Club som kommer från tre excellenta parceller Terres de Noël, Fondy och Champs Nérons.

2012 Chouilly Grand Cru Special Club, från gamla vinrankor i Montaigu, planterade 1951 lanserades i september 2017.

 

2012 Cramant Grand Cru Spécial Club lanserades precis innan Grand Champagne Helsinki i april 2018. Produktionen är liten, cirka 3000 flaskor av varje. Han säger att för honom handlar det om en parentes men ett lärorikt experiment. Champagnerna är monocru, från en by, men till exempel i Cramant ingår vin från 12 – 15 olika parceller, alltså assemblage.  Jag hade nöjet att bland andra prova dessa utsökta viner på Grand Champagne.

Baksidesetiketterna har detaljerad information, klicka för större bild!

Så här beskriver  Didier Gimonnet  vinerna:

2012 Chouilly Grand Cru Special Club är delikat, feminint, elegant och med sin salta mineralitet och längd essensen av Côte des Blanc. Något för romantiska stunder!

2012 Cramant Grand Cru Spécial Club som är djupare och kraftfullare än Chouilly, är Didiers egen favorit. Från Cramant kommer Champagnes bästa Chardonnay, anser han.

2012 Oger Grand Cru Spécial Club är mera maskulint med en kraftfullare struktur och en annan mineralitet, ett gastronomiskt vin.

Avslutningsvis säger han: “Champagne is for drinking, enjoying”. Och njuter gör man sannerligen med champagne Pierre Gimonnet.

Spécial Club – Club Trésors de Champagne – Didier Gimonnet – Pierre Gimonnet & Fils (suomeksi)

Eriks Vinbar Tukholmassa Katarinahisseniä vastapäätä oli samppanjanystävälle varsinainen keidas. Se valitettavasti joutui pois Slussenin korjausrakennustöiden alta. Mielessäni on vielä elämys viime vuosituhannen lopulta. Sommelier suositteli Spécial Club –samppanjaa vuodelta 1990. En valitettavasti muista tuottajaa mutta muistan moniulotteisuuden ja valkoisten kukkien elegantin tuoksun, ehkä blanc de blancs.

Meni kymmenen vuotta ja sitten näitä samppanjoita alkoi ilmestyä Systembolagetiin ja nyt myös Alkoon. Viime vuosien aikana olen pitänyt monia Spécial Club -tastingejä Tukholmassa ja Helsingissä, aina yhtä positiivisesti yllättyneelle ryhmälle, sillä samppanjat tarjoavat hienoja elämyksiä kohtuuhintaan.

Klubi syntyi vuonna 1971, kun viljelijätuottajien ryhmä liittyi yhteen 1700-luvun tyylisten pullojen tilaamiseksi. Tänään jäseniä on 28. Club Trésors de Champagne nimen klubi otti 1999. Tavoitteena on valmistaa viinejä jotka ilmentävät hyvin omien tarhojen piirteitä. Jäsenistä koostuva raati testaa laadun sokkona. Erittäin lämpimänä vuotena 2003 ei tehty lainkaan Spécial Clubia. Laatuvaatimusten tinkimättömyys on tuotannon kantava ajatus. Makuprofiili vaihtelee riippuen tarhojen sijannista Champagnen alueella ja viljelijän viininvalmistusfilosofiasta.

Tästä saimme erinomaisen oppitunnin Grand Champagne 2018 Master Class -luennolla missä neljä tuottajaa kertoi työstään sekä maistatti erinomaisia samppanjoitaan:

Didier Gimonnet, Pierre Gimonnet & Fils, Côte des Blancs; Angéline Templier, J. Lassalle, Montagne de Reims; Arnaud Margaine, A. Margaine, Montagne de Reims (Chardonnay); Cédric Moussé, Moussé et Fils, Vallée de la Marne (Meunier).

Minulla oli ilo ja kunnia saada haastatella Didier Gimonnet’ta Master Class -luennon jälkeen. Pierre Gimonnet & Fils Cuis’n kylässä on klubin suurin tuottaja ja Gimonnet’n Spécial Club on vuosikerrasta toiseen eräs klubin parhaista. Isoisä Pierre alkoi tuottaa samppanjaa omalla nimellään 1935 mutta perhe on viljellyt rypäleitä Cuis’n kylässä vuodesta 1750. Didier Gimonnet’n isä oli klubin perustajajäseniä. Hän loi talon tyylin, hankki terästankit ja vinifioi palstojen viinit erikseen.

Talolla on mittavat tarhaomistukset, kaikkiaan 28 hehtaaria: Grand cru, Cramant ja Chouilly (11 ha), Oger (1 ha) ja 1er cru, Cuis (14 ha) ja Vertus (2 ha) sekä viisitoista vuotta sitten ostettu 0,5 ha Aÿ’ssa ja Mareuil-sur-Aÿ’ssa.

Didier Gimonnet on koulutukseltaan agronomi ja todellinen Côte des Blanc -spesialisti. Hän uskoo sekoittamiseen, assemblage, niinhän aina on toimittu Champagnessa, hän sanoo. Yhdistämällä eri kylien ja tarhojen viinejä saadaan aikaan ihmeitä. Viininviljelijän on tunnettava terroir’insa. Côte des Blancs’in sielu on mineraalisuus ja salinity. Alueen hapokkaat Chardonnay-rypäleet kärsivät vähemmän ilmastonmuutoksesta, mutta sato pitää korjata aikaisemmin. Hän pitää kuitenkin tärkeänä että kuluu 90 päivää kukinnasta sadonkorjuuseen. Kolme viikkoa ennen oletettua korjuuta hän maistaa kaikkien  rypäleiden mehua järjestelmällisesti voidakseen todeta rypäleiden kypsyyden ja näin sadonkorjuuajankohdan.

Viileämpi Cuis tunnetaan Côte des Blancs’in kylistä hapokkaimpana. Gimonnet pitää sekoituksissa sen raikastavasta ja tasapainottavasta vaikutuksesta ja näin samppanjasta tulee 1er cru vaikka grand cruta olisi enemmän.

Spécial Club syntyy Cramantin, Chouillyn och Cuis’n rypäleistä. Talon parhaat rypäleet lähes satavuotiaista köynnöksistä Cramantin sydämessä  muodostavat neljänneksen sekoituksesta. Loputkin tulevat yli 40-vuotiaista köynnöksistä. Spécial Clubin osuus on 10 prosenttia 250 000 pullon vuosituotannosta.

35 % tuotannosta on vuosikertasamppanjaa, tämä on paljon ja johtuu laadukkaista grand cru – och premier cru tarhoista. Talon non vintage on Brut “Cuis 1er Cru” ja perinteinen vuosikertasamppanja on Cuvée Fleuron Brut Blanc de Blancs Premier Cru, lisäksi löytyy Gastronome Brut Blanc de Blancs 1er Cru Millesimé (4,5 atm), Oenophile Brut 1er Cru Millesimé, Paradox muiden muassa.

Didier Gimonnet korostaa tasapainoa, eleganssia, aromaattista hienostuneisuutta, mineraalisuutta ja raikkautta. Tasapaino ja harmonia ovat tärkeämpiä kuin intensiteetti ja konsentraatio. Sekoituksella, assemblage, on parempi ikääntymispotentiaali.

Kysyin miten Didier Gimonnet joka uskoo assemblage’iin ryhtyi luomaan monocru –samppanjaa?

2012 tuntui siltä että hän voisi vastata ranskalaisen journalistin haasteeseen jonka mielestä Gimonnet’n pitäisi kehittää single vineyard -, single village -samppanjaa.

Vuoden 2016 lopulla lanseerattiin ensimmäinen, 2012 Oger Grand Cru Spécial Club erinomaisilta Terres de Noël, Fondy ja Champs Nérons -tarhoilta.

2012 Chouilly Grand Cru Special Club, Montaigun vanhoista köynnöksistä, lanseerattiin syyskuussa 2017.

 

2012 Cramant Grand Cru Spécial Club lanseerattiin ennen Grand Champagne Helsinkiä 2018. Näitä helmiä on tuotettu ainoastaan noin 3000 pulloa kutakin.

Tässä on kysymys poikkeuksesta mutta kiintoisasta kokemuksesta, hän sanoo. Samppanjat ovat monocru’tä, yhdestä kylästä, mutta esimerkiksi Cramant’issa on viiniä 12 – 15 eri palstalta, siis assemblage’ia.  Oli nautinto saada maistaa näitä upeita samppanjoita Grand Champagnessa.

Klikkaa takaetikettejä niin ne suurenevat!

Didier Gimonnet luonnehti viinejä näin:

2012 Chouilly Grand Cru Special Club on herkullinen (‘delicate’), feminiininen, elegantti, salty mineraalisuus ja pitkä jälkimaku ovat tyypillistä Côte des Blancia. Romanttisiin hetkiin!

2012 Cramant Grand Cru Spécial Club on syvempi ja voimakkaampi kuin Chouilly, Didier Gimonnet’n oma suosikki. Cramantista tulee Champagnen paras Chardonnay.

2012 Oger Grand Cru Spécial Club on maskuliinisempi, rakenne voimakkaampi ja mineraalisuus toinen kuin Chouillyssa, gastronominen viini.

“Champagne is for drinking, enjoying”,  sanoo Didier Gimonnet.

 

Vi champagnevänner ser fram emot årets höjdpunkt, Grand Champagne Helsinki 2018, 19-21 april, som för fjärde gången fyller Gamla studenthuset med 291 olika champagner, över 50 experter från området som tillsammans med inhemska förmågor ger 44 olika Master Class -föreläsningar.

Efter dessa dagar i champagnens förtrollade värld brukar en viss känsla av tomhet infinna sig. Men i år finns tröst att hämta på nära håll vid Salutorget.

Fjolårets champagnemästare, vinnare av den prestigefyllda tävlingen Grand Champagne Challenge som arrangeras varje år i samband med Grand Champagne, sommelier Deniz Löktas har startat en Pop-up Champagne Bar på restaurang Salutorget. Redan innan det stora evenemanget kan man träna smaklökarna där.

Hur blir en landskapsarkitekt från Istanbul sommelier i Helsingfors? Orsaken till flytten var den klassiska. För Deniz hade mat och vin alltid varit en seriös hobby. Inom restaurangbranschen kan man utbilda sig och arbeta på engelska. Kockutbildningen har varit en god grund för många i sommelieryrket. Därtill behöver man ambition, hängivenhet, seriösa studier och resor till producenter.

Efter kockutbildningen vid restaurangskolan Perho var tiden på Chez Dominique viktig med kolleger som Toni Toivanen och Eric Räty som idag verkar på den internationella restaurangscenen. Där lärde man sig naturligtvis även mycket om vin.

Innan Deniz började på Salutorget jobbade han två år på Roster vars vinlista han skapade tillsammans med Paul Hickman.

Seriöst intresserad av champagne blev Deniz för några år sedan genom goda vänner som redan var invigda. Numera reser han till distriktet en till två gånger om året och då helst till odlarproducenter som Jacques Lassaigne eller Georges Laval som tillhör hans favoriter.

Man ser att vinlistan har skapats av en riktig konnässör med stor erfarenhet som bottnar i många besök i distriktet. Listan som Deniz kallar playlist är lång Taittinger, Philipponat, Jacques Lassaigne, Fleury, Ruinart, Frederic Savart, Egly-Ouriet, Legras & Haas, Marie Courtin bara för att nämna några.  För den maximala upplevelsen serveras champagnerna ur Lehmann Jamesse Prestige -glas som är designade av den berömda champagnesommelieren Philippe Jamesse.

Odlarchampagner är verkligen uttrycksfulla. Det är som att ge ut sig på ett äventyr, man vet inte vilka upplevelser som väntar. Så var det när jag provade Legras & Haas Grand Cru Blanc de Blanc från Chouilly, friskt med elegant fruktighet, komplext, brioche, mandel och mineraltoner. Det gav mersmak!

Dagligen dyker det upp nya producentnamn vars utsökta champagne man kan njuta glasvis. Happy hour discount 20 % varje dag mellan 16:00-17:30 och 20:30-21:30 på redan humana priser till och med den 28 april, eventuell förlängning i maj. Om man har tur så får man Deniz poetiska beskrivningar på köpet. Följ Pop-up Champagne Bar by Salutorgets sidor på fb och Instagram.

Grand Champagne Helsinkis 2018 sista dag, lördagen den 21 april blir det afterparty, från 20:30 till midnatt med 20 %. Väl mött!

Pop Up Champagne Bar – SEE MORE! 03.04-28.04.2018

http://grandchampagnehelsinki.fi

 

Pop-up  Champagne Bar Salutorget (suomenkielinen versio)

Tuhannet samppanjanystävät odottavat innolla vuoden kohokohtaa, Grand Champagne Helsinki 2018, 19.-21.huhtikuuta. Vanha Ylioppilastalo täyttyy ääriään myöten: 291 samppanjaa ja yli 50 asiantuntijaa Champagnen alueelta, yhdessä he kotimaisten eksperttien kanssa pitävät 44 eri Master Class -luentoa.

Näiden samppanjan lumotussa maailmassa vietettyjen päivien jälkeen kokee vähän aikaa jonkinlaista tyhjyyttä. Nyt siihen onneksi löytyy  lohtua ja lääkettä läheltä, Kauppatorin laidalta, ravintola Salutorgetista.

Salutorgetin sommelier, viime vuoden, 2017 Grand Champagne Challengen, voittaja Deniz Löktas, on luonut Pop-up samppanjabaarin upean ‘soittolistan’. Baarissa voi tutustua samppanjan saloihin jo ennen viikonlopun Grand Champagne -tapahtumaa.

Miten istanbulilaisesta maisema-arkkitehdistä tulee helsinkiläinen sommelier? Muuton syy on se hyvin klassinen. Deniz oli aina ollut kiinnostunut ruoasta ja viinistä. Ravintola-alalla voi kouluttautua ja toimia englanniksi. Kokin koulutus on hyvä pohja sommelierille, minkä lisäksi tarvitaan luonnollisesti ambitiota, paloa, sinnikästä käytännön ja teorian opiskelua, matkoja tuottajien luo. 

Ravintolakoulu Perhon jälkeen aika Chez Dominique’issa oli tärkeä, siellä oli muiden muassa työtovereina Toni Toivanen ja Eric Räty, jotka nyt toimivat kansainvälisissä kuvioissa.

Ennen siirtymistä ravintola Salutorgetiin toimi Deniz sommelierinä Rosterissa missä hän loi viinilistan yhdessä Paul Hickmanin kanssa.

Vakava intohimo samppanjaan syntyi muutamia vuosia sitten jo asiaan vihkiytyneitten hyvien ystävien seurassa. Nykyisin Deniz matkustaa Champagneen kerran, pari vuodessa ja silloin mieluiten tapaamaan viljelijätuottajia kuten Jacques Lassaigne tai Georges Laval, jotka kuuluvat suosikkeihin.

‘Soittolistasta’ huomaa, että sen on luonut aiheeseen vihkiytynyt asiantuntija, jonka kokemus pohjaa moniin käynteihin tuottajien luona.  Poimin pitkästä listasta muutamia, Taittinger, Philipponat, Jacques Lassaigne, Fleury, Ruinart, Frederic Savart, Egly-Ouriet, Legras & Haas, Marie Courtin. Samppanjat tarjotaan Lehmann Jamesse Prestige -laseista, jotka on muotoillut kuuluisa samppanjasommelier Philippe Jamesse.

Viljelijäsamppanjoilla on kyky ilmaista omaa alkuperäänsä, kuin lähtisi suurelle seikkailulle, ei tiedä mitä elämyksiä kohtaa. Näin kävi kun nautin Legras & Haas Grand Cru Blanc de Blanc’ta Chouilly’sta, raikasta, eleganttia hedelmää, monivivahteista, briossia, mantelia ja mineraalia. Haluan lisää näitä elämyksiä!

Listalle ilmestyy päivittäin uusia yllätyksiä, myös laseittain nautittavia.

Happy hour discount 20 % joka päivä 16:00-17:30 ja 20:30-21:30 jo humaaneista hinnoista 28.huhtikuuta asti, jatkuu mahdollisesti toukokuussa. Hyvällä tuurilla saa vielä sommelierin runollisen kuvauksen. Seuraa Pop-up Champagne Bar by Salutorgetin sivuja, fb ja Instagram.

Grand Champagne Helsinki 2018 viimeisen päivän iltana, lauantaina 21. huhtikuuta on afterparty, 20:30 alkaen  puoleen yöhön, alennusta 20 %.  Siellä tavataan!

Pop Up Champagne Bar – SEE MORE! 03.04-28.04.2018

http://grandchampagnehelsinki.fi