Category Archives: Champagne

Champagne Michel Gonet Côte des Blancsin ytimessä

 Paljon samppanjaa on kuplinut ja paljon on Champagnessa muuttunut parempaan suuntaan sitten ensimmäisen samppanjapruuvini vuonna 1985 Tukholman Ritarihuoneella. 

Vähitellen alettiin puhua viljelijätuottajista, vanhoista rypälelajikkeista, autolyysistä, magnum effectistä ja laseista jotka toimivat paremmin kuin huilu. Ympäristöystävällisempään viljelyyn alettiin siirtyä 1980-luvulla. Naispuolisten kellarimestareiden, chefs de cave, lukumäärä on huomattavasti lisääntynyt viimeisten 15 vuoden kuluessa.

Samppanjan täysi gastronominen potentiaali on löydetty viime vuosikymmenien kuluessa kiitos positiivisen trendin kohti huippulaatuisia viljelijätuottajien viinillisiä terroir-samppanjoita.

Viimeisten kahdeksan vuoden kuluessa on tapahtunut paljon myös Suomen samppanjanäyttämöllä. Kaikki alkoi 2015 Grand Champagne Helsinki -tapahtumalla. Tämän päivän perspektiivistä tapahtuma oli suhteellisen vaatimaton mutta silloin saada osallistua Frédéric Panaïotisin Dom Ruinart Master Classiin oli taivaallisen ihmeellistä. 

Tapahtuma on vuosi vuodelta parantunut. Kiitos siitä kuuluu järjestäjille: Essi Avellanin MW erinomaiset kontaktikt yhdistyneenä koko tiimin, erityisesti Taru ja Christian Fromin organisaatiokykyyn ja tyylitajuun.

Pandemian vuoksi oli tauko, 2020-2021 ei tapahtumaa järjestetty. 2023 Grand Champagne Helsinki oli seitsemäs kerta. Tuntuu siltä kuin La Champagne muuttaisi Helsinkiin kun tapahtumaan osallistuu kymmenittäin kellarimestareita, vientipäälliköitä ja omistajaperheiden edustajia. Tänä vuonna 71 tuottajalta oli tarjolla 357 samppanjaa, Master Class -luentoja oli 47 joissa tilaa 1920 osallistujalle.

Tänä vuonna osallistuin Master Classiin, Michel Gonet’n Chardonnay Excellence, missä Michel Gonet’n lapsenlapsi Diane Signolle tutustutti meidät talon tyyliin maistattamalla blanc de blancs -samppanjoita eri vuosilta. Minulla oli myös ilo haastatella Dianea, joka  edustaa talon 8. sukupolvea.

Olen aina miettinyt miten viljelijäperheet onnistuvat vakuuttamaan nuoremmat sukupolvet työn jatkamisen merkityksellisyydestä. Kysyin, oliko Dianesta jo lapsena itsestään selvää että hänestä tulisi viininviljelijä. Vastaus oli että ei todellakaan, sillä hänestä Sophie-äidin työpäivät muistuttivat orjatyötä. International Business -opiskelunsa loppuvaiheessa Diane valitsi Wine & Spirits -erikoistumisopinnot. Sitten hän alkoi työskennellä äitinsä Sophien ohjaamana perheyrityksessä. Nyt talon johdossa ovat äiti Sophie ja tytär Diane sekä kellarimestarina Antoine Gomérieux.

Tilan historia alkoi 1802 kun Charles Gonet perusti samppanjatalon Gonet & Fils. Dianen isoisä Michel jätti talon veljilleen. Vuonna 1973 hän muutti vaimonsa Annien kanssa Avizeen minne hän perusti omaa nimeään kantavan uuden kellarin. Isoisällä oli kyky löytää erinomaisia tarhoja, mistä esimerkkinä 7-8 hehtaaria Le Mesnil-sur-Ogerissa ja Ogerissa.

Talo on kuuluisa puhdaspiirteisistä, mineraalisista blanc de blancs -samppanjoistaan. Ei ihme sillä perhe omistaa tarhoja Côte des Blancsin grand cru -kylissä, Avize, Oger ja Le Mesnil-sur-Oger mistä on 500 metriä Krugin kuuluisalle Clos du Mesnil -tarhalle. 36 hehtaaria tuottaa 120 000 pulloa, pieni osa myydään rypälemehuna.

Perhetilan arvoihin kuuluu elinympäristön kunnioittaminen. HVE Haute Valeur Environnementale -, ranskalainen kestävän kehityksen ohjelma ja VDC Viticulture Durable en Champagne -sertifikaatti kertoo halusta säilyttää ja vahvistaa luonnon monimuotoisuutta. 

Olin aikaisemmin tutustunut Alkon valikoimista löytyvään, Champagnen kolmea aluetta yhdistävään, Michel Gonet’n 2017 Les Trois Terroirs -samppanjaan, Côte de Sezanne, Montgueux, Mesnil-sur-Oger, Extra Brut, Blanc de Blancs.

Perusviini käy terästankeissa, ilmaston lämpenemisestä johtuen malolaktinen käyminen on estetty vuosikerrasta 2015 lähtien. Pullotus toukokuussa 2018, toisen käymisen jälkeinen kellarikypsytys 50 kk, korkinvaihto kesäkuussa 2022, dosage 4g/l.

Côte de Sezanne on Côte des Blancsin jatke. Siellä tarhat sijaitsevat Vindey’n kylässä missä maaperä on kalkkia, savea ja hiekkaa. Tämä tuo viiniin kukkaisuutta. Montgueux Troyesin lähellä kuuluu hallinnollisesti Aubeen mutta maaperällisesti se on lähempänä Côte des Blancsia. Montgueux’ssä maaperä on kalkkipitoista savea ja liusketta, etelään suuntaavat tarhat antavat runsaan aromikkaita ja kypsiä rypäleitä. Le Mesnil-sur-Ogerin klassinen kalkkikivi kasvattaa upean rakenteen omaavaa chardonnayta mikä hurmaa elegantilla mineraalisuudellaan. 

Taidokkaan sekoittamisen tuloksena on syntynyt harmoninen kokonaisuus: Elegantti sitruksisuus ja kukkaisuus yhdistyneenä keltaluumuisuuteen, hiven briossia ja hienovaraista mineraalisuutta. Vuosikertasamppanja missä osittain grand cru -rypäleitä hintaan 42 euroa!

Odotin innolla Diane Signollen haastattelua ja Master Classia toukokuussa 2023. 

Lisääntynyt kiinnostus viljelijätuottajien samppanjoita kohtaan on myös lisännyt halua saada tietoa yksittäisten kasvupaikkojen ominaispiirteistä. Diane Signolle tyydytti tiedonjanoamme esimerkillisesti kertomalla eri tarhojen topografiasta, maalajeista ja ilmansuunnista. 

2017 Les Trois Terroirs johdatti talon tyyliin minkä jälkeen vertailimme kolmea eri huippukylä Le Mesnil-sur-Ogerin vuosikertaa, 2014, 2010 ja 1996.

Pohjoinen Champagne on hyötynyt ilmaston lämpenemisestä mutta edelleen keväällä viileä ja kostea ilmasto tuottaa haasteita. Lämmin ja kuiva elo-syyskuu on pelastanut monta satoa. 2000-luvulla on ollut joitakin todella kuumia kesiä. On selvää että Champagne Michel Gonet 36 hehtaareineen, joista iso osa grand cru -kylissä, tuottaa erinomaisen hyviä viinejä vaikka olosuhteet olisivat olleet haasteelliset.

2014 Michel Gonet Le Mesnil-sur-Oger Grand Cru Blanc de Blancs Zéro Dosage, 7 vuotta hiivasakkakypsytystä. Tämä sitruksinen ja briossinen samppanja tuntui nuorekkaalta, makeutus 0 g, viipyilevä mineraalisuus kertoo alkuperästä.

2010 Coeur de Mesnil, Mesnil-sur-Oger Grand Cru Blanc de Blancs, Extra Brut, dosage 4,5 g, korkinvaihto kesäkuussa 2022, 11 vuotta hiivasakkakypsytystä

Hieno hapokkuuden ja hedelmäisyyden tasapaino. Upea moniulotteinen, mineraalinen samppanja joka valloittaa koko suun ja viipyilee. Elegantti autolyyttisuus kruunaa elämyksen.

1996 Michel Gonet Le Mesnil-sur-Oger Grand Cru Blanc de Blancs Brut, Prestige, vähintään 10 vuotta hiivasakan päällä

Kasvukauden kriittisten vaiheiden aikana, silmujen puhkeaminen, kukinta ja sadonkorjuu, sää oli viileä. Tämä tasapainottui syyskuussa: Oli aurinkoisia päiviä vaikka yöt olivat viileät, rypäleet jatkoivat kypsymistään säilyttäen samalla hapokkuutensa. Vuosikerrasta tuli erinomainen ja sen huomasi kun saimme maistaa tätä harvinaisuutta: Elegantti, moniulotteinen tuoksu missä kypsää kvitten-hedelmäisyyttä, paahdettua mantelia, leivonnaisia (pastry) ja mokkaa. Hieno hapokkuus tasapainottaa kypsää hedelmäisyyttä. Maku on vuosikymmenien kuluessa pehmentynyt, se viipyy pitkään. Upea elämys!

Oli mielenkiintoista taas kerran todeta miten hienosti blanc de blancs – ja varsinkin grand cru -samppanjat kehittyvät lineaarisista hapokkaista nuoruusvuosistaan hedelmäisen ja kukkaisen briossimaisiksi. Hyvä blanc de blancs kypsyy hitaasti ja saavuttaa pitkän iän. Iän myötä aromeista tulee monivivahteisia, löytyy  aprikoosia, persikkaa, kuivattua hedelmää, mehiläisvahaa, hunajaa, mantelimassaa, pähkinää, kypsää omenaa, kvittenmarmelaadia, paahtoleipää, mausteisuutta ja mokkaa. Mineraalisuus ja salinity on Côte des Blancsin sielu.

http://gonet.fr

Otsikkokuvassa Sophie ja Diane Signolle, photo credit Olivier Frajman

Lähteitä

Essi Avellan, Champagne – opas, 2016 Tammi

Britt Karlsson, Per Karlsson, Champagne – vinet och odlarna, 2017 Carlssons

Charles Curtis, Vintage Champagne: 1899 to 2019, 2020 WineAlpha

On Champagne, editor Susan Keevil, 2022 Académie du Vin Library Ltd

 

 

 

Champagne Michel Gonet i hjärtat av Côte des Blancs

Mycket champagne har bubblat och mycket har utvecklats i Champagne sedan min första champagneprovning år 1985 på Riddarhuset i Stockholm.

Så småningom började man tala om odlarproducenter, gamla druv-sorter, autolysis, ‘magnum effect’ och glasmodeller som var bättre än ‘flöjten’. Ett mer miljövänligt sätt att arbeta började få fäste från och med 1980-talet. Kvinnliga chefs de cave har blivit fler och fler under de senaste 15 åren. 

Champagnens fulla potential inom gastronomin har man upptäckt under de senaste decennierna tack vare odlarproducenternas terroirchampagner.  

Under de senaste åtta åren har mycket hänt även på den finländska champagnescenen. Det började med 2015 Grand Champagne Helsinki som med dagens mått mätt känns relativt anspråkslöst men då att få delta i en Dom Ruinart Master Class av Frédéric Panaïotis var helt himmelskt.

På grund av covid hade man en paus, 2020-2021 uteblev, alltså var 2023 den sjunde Grand Champagne Helsinki. Det känns som att La Champagne flyttar till Helsingfors med tiotals chefs de cave, exportchefer och representanter för ägarfamiljer. I år fanns det 357 champagner från 71 producenter och 47 Master Classes med plats för 1920 deltagare. 

Hur det nu är möjligt så har evenemanget blivit bättre och bättre för varje år, tack vare Essi Avellans MW fantastiska kontakter och hela teamets, med Taru och Christian From i spetsen, utomordentligt goda organisationsförmåga och stilkänsla.

I maj deltog jag i en Master Class, Michel Gonet’s Chardonnay Excellence, av Michel Gonet’s barnbarn Diane Signolle. Jag hade även förmånen att intervjua Diane som representerar familjens åttonde generation. 

Det som alltid har fascinerat mig är hur odlarfamiljerna lyckas övertyga de yngre generationerna att engagera sig och fortsätta arbetet i fädernas och mödrarnas spår. Jag frågade den unga Diane om hon redan som barn visste att hon skulle bli vigneron. Svaret var ett definitivt nej. Hon tyckte att hennes mors arbetsdagar liknade slavarbete. I slutet av sina International Business -studier specialiserade sig Diane i Wine & Spirits och började sedan jobba inom familjeföretaget med modern Sophie som förebild och läromästare. Idag leds arbetet av Sophie och Diane Signolle tillsammans med källarmästaren Antoine Gomérieux

Husets historia började 1802 med Charles Gonet. Dianes farfar Michel Gonet lämnade familjegodset till sina bröder. 1973 flyttade han tillsammans med sin fru Annie till Avize och startade där ett eget champagnehus. Han hade fin näsa för bra vingårdslägen, idag äger man bland annat 7-8 hektar i Le Mesnil-sur-Oger och Oger. 

Champagnehuset är känt för sina rena blanc de blancs -champagner med eleganta mineraltoner. Undra på för familjen äger vingårdar i Côte des Blancs’ grand cru -byar, Avize, Oger och Le Mesnil-sur-Oger där avståndet till Krugs berömda Clos du Mesnil är bara 500 meter. Av 36 hektar produceras 120 000 flaskor, en liten andel säljs som druvjuice.

Husets HVE Haute Valeur Environnementale, ett franskt hållbarhetsprogram och VDC Viticulture Durable en Champagne -certifikaten berättar om intresset för att bevara och förstärka biodiversiteten.

Min första kontakt med husets champagner var det årgångsbetecknade Les Trois Terroirs, Côte de Sezanne, Montgueux, Mesnil-sur-Oger, Extra Brut, Blanc de Blancs. Nu senast provade årgång 2017. 

Första jäsningen sker i ståltank, på grund av klimatuppvärmningen blockerar man den malolaktiska jäsningen i och med årgången 2015, tappning på flaska i maj 2018. Efter den andra jäsningen ligger vinet på jästfällningen i 50 månader. Degorgement i juni 2022. Dosage 4g/l.

Det gäller att förstå sin terroirs potential. I byn Vindey i Côte de Sezanne, som är en förlängning av Côte des Blancs, är jordmånen krit- och lerhaltig med inslag av sand. Detta tillför vinerna ett blommigt inslag. Montgueux nära Troyes hör administrativt till Aube men skiljer sig geologiskt, den kalkhaltiga jordmånen liknar mera den i Côte des Blancs. Mikroklimatet här ger aromatiska, mogna druvor med ett kryddigt inslag. I Le Mesnil-sur-Oger ger den kalkhaltiga jorden välstrukturerade viner med elegant mineralitet. 

Här har man utnyttjat de skillnader som finns mellan de olika byarna och skapat en harmonisk helhet med eleganta citrustoner, diskret blommighet, fruktighet av gula plommon, brioche-inslag och fin mineralitet i eftersmaken. För mig är champagne terroir och mineralitet.

Tänk att man får en årgångschampagne med delvis grand cru -druvor till ett pris av 42 euro. Det kallar jag prisvärt. En av mina favoriter!

Med denna erfarenhet som bakgrund såg jag fram emot Diane Signolle’s Master Class på  Grand Champagne Helsinki

Det ökade intresset för odlarchampagner har också ökat intresset för enskilda vingårdslägens  terroir och mikroklimat. Diane Signolle tillfredsställde denna kunskapstörst med en ypperlig presentation av de olika vingårdarnas topografi, geologi och exponering. 

2017 Les Trois Terroirs fungerade som inledning varefter vi fick prova årgångarna 2014, 2010 och 1996 av Michel Gonet Le Mesnil-sur-Oger Grand Cru Blanc de Blancs.

Även om klimatuppvärmningen har haft en positiv inverkan, så förekommer frost, hagel, regn och röta under varje växtperiod i ett så nordligt distrikt som Champagne och därtill några heta somrar på 2000-talet. Chardonnay-druvan med sitt tjocka skal brukar klara dessa utmaningar bättre. Till all lycka har en torr och varm augusti-september ofta kommit till hjälp och resultatet har blivit bra som 2014 och mycket bra som 2010. Det är klart att en producent som Michel Gonet med 36 hektar, varav en stor andel i grand cru -byar, kan oberoende av årgång tillverka utsökta viner. 

2014 Michel Gonet Le Mesnil-sur-Oger Grand Cru Blanc de Blancs Zéro Dosage, 7 år på jästfällningen

Denna champagne utan dosage kändes fortfarande ung med sina citrus- och brioche-inslag, den långa eftersmaken med mineralitet avslöjar ursprunget.  

2010 Coeur de Mesnil, Mesnil-sur-Oger Grand Cru Blanc de Blancs, Extra Brut, dosage 4,5 g, dégorgement i juni 2022 efter 11 år på jästfällningen

Den lyckade årgången märks i den fina balansen mellan syra och fruktighet. En ljuvlig, komplex champagne med mineralitet som fyller hela gommen och stannar länge. Elegant, autolytisk karaktär av den långa tiden på jästfällningen. 

1996 Michel Gonet Le Mesnil-sur-Oger Grand Cru Blanc de Blancs Brut, Prestige, minst 10 år på jästfällningen 

Vid de kritiska stunderna, knoppsprickning, blomning och skörd, var vädret svalt. Som så ofta blev vädret soligare i september. De varma dagarna och svala nätterna gav mogna druvor med höga syror. Årgången 1996 blev exceptionellt bra. 

Det märkte man verkligen när vi fick prova denna raritet med en elegant, komplex, koncentrerad bouquet av mogen, syltad kvittenfruktighet med inslag av rostad mandel, bakverk (pastry) och mocka. De fina syrorna bär upp den mogna fruktigheten. Smaken har med åren blivit lenare. Den stannar länge. En otroligt fin upplevelse och en av de finaste av denna årgång som jag provat!

Det var intressant att igen en gång få uppleva hur fint blanc de blancs – och då speciellt, grand cru -champagner utvecklas från sin lineariska syrabetonade ungdom till eleganta brioche-toner med blommiga och fruktiga inslag. En bra blanc de blancs mognar långsamt och har ett långt liv framför sig. Med ålder kan dessa champagner uppvisa komplexa aromer av aprikos, persika, torkad frukt, bivax, honung, mandelmassa, nötter, mogna äpplen, kvittenmarmelad, rostat bröd, kryddighet och mocka. Själva själen av Côte des Blancs är mineralitet och salinity.

Rubrikfotot av Sophie och Diane Signolle, photo credit Olivier Frajman

http://gonet.fr

Källor

Essi Avellan, Champagne – opas, 2016 Tammi

Britt Karlsson, Per Karlsson, Champagne – vinet och odlarna, 2017 Carlssons

Charles Curtis, Vintage Champagne: 1899 to 2019, 2020 WineAlpha

On Champagne, editor Susan Keevil, 2022 Académie du Vin Library Ltd

Champagne Pol Roger – Sir Winston Churchillin suosikki

Muistan illan Tukholmassa, Stockholms Vinkällare -nimisessä viinikellarissa, joskus 1990-luvun puolivälissä. Illan isäntä oli viinien maahantuoja Frank Ward ja kunniavieras Georges Duboef’in vientipäällikkö. Illallinen alkoi kypsien Pol Roger’n vuosikertasamppanjoiden sokkomaistelulla. Kysymys, jonka Frank Ward esitti vientipäällikölle kuului: Miltä vuosikymmeneltä? Vastaus oli että ne ovat luultavasti 1980-luvulta, mutta samppanjat olivat vielä vanhempia, 1970-luvulta. Niin luulin minä mutta en luonnollisestikaan kertonut mielipidettäni. Pol Roger’n vuosikertasamppanjat ovat todella pitkäikäisiä.

Tukholman vuosinani Grand Hôtelin Cadier-baari oli keidas, mikä tarjosi elämään pientä kultareunaa: Upean näköalan lisäksi lasillisen Pol Roger Brut Réserve’iä. Se oli hotellin samppanja vuoteen 2019. Ajat ja tavat muuttuvat mutta Ward Wines on edelleen Champagne Pol Roger’n maahantuoja Ruotsissa.

Christian Pol Roger vieraili usein Tukholmassa 90-luvulla. Oli aina ilo tavata tämä hurmaava ranskalainen herrasmies, jonka charmi, aristokraattinen eleganssi ja huumori tuntuivat peri brittiläisiltä. 

Englanti on aina ollut Pol Roger’n tärkein vientimarkkina. Odette Pol Roger ja Winston Churchill tapasivat Ranskan suurlähetystön lounaskutsuilla Lontoossa 1944 missä  tarjottiin Pol Roger’n samppanjaa, vuosikertaa 1928. Churchill ihastui samppanjaan ja Odette Pol Rogeriin. Näin alkoi elinikäinen ystävyys ja Pol Roger’n samppanjasta tuli Churchillin suosikki. Hänelle lähetettiin joka vuosi syntymäpäivälahjaksi laatikollinen suosikkivuosikertaa 1928. “Makuni on yksinkertainen, tyydyn helposti parhaaseen”, tuo sitaatti on kuultu monta kertaa. 

Churchillin kuoltua tammikuussa 1965 saivat Englannin markkinoille viedyt samppanjat mustan surureunan etikettiinsä. Vuonna 1984 lanseerattiin ensimmäinen Cuvée Sir Winston Churchill vuosikertaa 1975, ainoastaan magnum-pulloissa. Kaikkiaan on lanseerattu 17 vuosikertaa ja nyt maaliskuun alussa 18., vuosikerta 2009. 

Olen pitänyt Helsingin Munskänkarnan vuotuisen samppanjapruuvin vuodesta 2013. Tänä vuonna oli Champagne Pol Roger’n vuoro.

Pol Roger perusti tilan 19-vuotiaana 1849. Kunnianosoituksena isänsä muistolle pojat Maurice ja Georges muuttivat sukunimensä Pol-Roger’ksi. Neljäs sukupolvi, Christian Pol-Roger ja Christian de Billy, ottivat yrityksen johtoonsa 1963. Christian de Billyn poika Hubert edustaa viidettä sukupolvea tilan johdossa. Hallituksen puheenjohtaja Laurent d’Harcourt tulee suvun ulkopuolelta.

Perheyrityksenä säilynyt samppanjatalo omistaa 92 hehtaaria viljelyksiä, pääasiassa Chardonnay’ta Epernayn läheltä, esim. grand cru -kylissä Avize, Chouilly ja Cramant. Tämä kattaa 55 prosenttia tarvittavasta rypälemäärästä. Pinot Noir -rypäleet ostetaan pääosin sopimusviljelijöiltä Montagne de Reimsistä.

Talon menetelmät ovat perinteiset, tammea ei käytetä lainkaan. Laadun varmistamiseksi talo panostaa paljon käsityöhön. Pol Roger “tanssittaa” kaikki pullonsa käsin.

Edellinen kellarimestari James Coffinet otti aikoinaan käyttöön mehun kaksinkertaisen kylmäkirkastuksen, débourbage, joka antaa lisänsä viinien puhtaalle hedelmäisyydelle. Puristuksen jälkeen viilennetty mehu jätetään tankkeihin noin vuorokaudeksi, jotta karkein sakka laskeutuisi pohjalle ja kirkas mehu saataisiin erotettua sakan päältä käymistä varten. Pol Roger vielä siis toistaa prosessin. Kellarimestarit uskovat tämän aikaansaavan erittäin hienostuneen kuohun.

Toinen muista erottava tekijä on kellarien viileä 9,5 asteen lämpötila mikä pidentää toista käymistä. Samppanjat saavat myös kypsyä keskimääräistä pidempään kellareissa. Nykyinen Krugilta vuonna 1999 tullut kellarimestari Dominique Petit on saanut käyttöönsä vuosien 2000 ja 2013 välillä uusitun kellarin. 

Tastingissä 4. maaliskuuta oli kolme non-vintage’iä ja kolme vuosikertasamppanjaa, jotka maistoimme kummankin omana ryhmänään.

Talon kaikki vuosikerrattomat vakiosamppanjat, NV, kypsyvät neljä vuotta sakan päällä.

Brut Réserve NV syntyy kaikkien kolmen päärypäleen tasasekoituksena. Tämä samppanja on yli 30 viinin sekoitus mihin on käytetty 20-30 % reserviviinejä kahdelta jopa neljältäkin vuodelta. Dosage 10 g/l.

Ensivaikutelma oli että lasissa on erittäin hienostunut ja vivahteikas NV: Hieman kehittyneessä, moniulotteisessa, runsaassa sekä tuoksussa että maussa on puhdasta, raikasta hedelmää, briossia, hivenen mausteneilikkaa, hieno runsauden ja raikkauden tasapaino. 

Pure Extra Brut lanseerattiin 2007. Tämä samppanja on kehitetty niitä samppanjan ystäviä varten jotka haluavat viininsä täysin kuivana ja se on oikeastaan Brut Nature (ei lisättyä sokeria, maksimaalinen luontainen sokeripitoisuus 3 g/l). Tämä gastronominen samppanja sopii erinomaisesti kala- ja äyriäisruuille ja luonnollisesti myös aperitiiviksi.

Pienet kuplat, kestävä, hienostunut mousse, väriltään vaaleankeltainen. Tuoksussa kypsää sitrusta, yrttejä, omenaa ja kukkaisuutta. Erittäin kuivassa, tasapainoisessa maussa toistuvat tuoksun tyylikkäät aromit lisänä olkea ja hunajaa. Pitkässä jälkimaussa suolaista mineraalisuutta. 

Rich Demi-Sec kokenut muodonmuutoksen  Hubert de Billyn toimesta. Se on kehittyneessä briossimaisuudessaan alueen parhaita demi-secejä. Dosage 35 g/l.

Vivahteikas, runsas tuoksu tarjoaa hedelmäistä sitrusta ja aprikoosia sekä mantelia, briossia ja hunajaa. Maussa toistuvat tuoksun aromit, makeus ja elegantit hapot ovat hyvässä tasapainossa eikä tämä samppanja tunnu lainkaan niin makealta.

Itsenäisen maistelun jälkeen viiniseurassa äänestetään suosikkia ja luonnehditaan sitä. Kilpailu oli kova, Brut Réserve on vakiosamppanjoiden huippua ja sitä on myös Rich Demi-Sec omassa kategoriassaan. NV-sarjan voittaja oli Pure Extra Brut, mikä sai ylivoimaisesti eniten ääniä kokeneilta maistajilta. Samppanja vietteli erinomaisella laadullaan mitä ei dosage peittänyt

Kaikilla kolmella samppanjalla on luonnollisesti oma paikkansa gastronomiassa. Rich Demi-Sec on jälkiruokien ja kesän mansikoiden täydellinen kumppani, mutta miksei myös skandinaavisten happoa ja makeutta sisältävien ruokien, kuten esimerkiksi lohimousse. Yleinen suositushan on jäännössokeria sisältävä saksalainen Riesling.

Pol Roger valmistaa vuosikertasamppanjaa vain parhaimpina vuosina. Rypäleet tulevat grand cru -kylistä. Tarkkaa rypälesekoitusta ei haluta julkistaa, mutta se on vahvasti Pinot Noir -painotteinen: Runsautta, raikasta hedelmäisyyttä ja tiheää rakennetta mikä kypsyessään kehittyy hunajaiseksi ja pähkinäiseksi. Viinit kypsyvät sakan päällä 7-8 vuotta. Dosage 7-8 g/l.

Pol Roger Vintage 2012 Todella vaikea kasvukausi pelastui lopulta hienoksi vuodeksi, mikä tuotti pienen mutta kiitettävän terveen sadon tasapainoisia ja elegantteja, mutta runsaita viinejä. Odotukset ovat korkealla.Tämä vuosikerta on ehkä jäänyt upean vuoden 2008 varjoon. Rypäleet tähän viiniin tulevat 18 eri grand cru -tarhalta. 

Pienet kuplat, kestävä mousse, väriltään vielä vaaleankeltainen. Raikas, hedelmäinen, elegantti, vivahteikas tuoksu missä omenaa, mietoa mausteisuutta, briossia ja voita. Kuiva, melko täyteläinen, moniulotteinen rakenne on kerroksellinen, pehmeän hedelmäisestä mausta löytyy sitrusta ja pitkästä jälkimausta mineraalisuutta. Viinistä kuvastuu viinivuoden runsaus ja kypsyys. Vielä nuori samppanja mutta kaukana kireästä!

Pol Roger Vintage 2004  

Champagnen alueella voidaan nostaa satomääriä ilman että laatu siitä kärsii. Näin tehtiin vuonna 2004, jolloin köynnökset kasvattivat ennätysmäisen suuren sadon vastareaktiona edellisen vuoden pienelle sadolle. Vuodesta 2004 tuli hieno ja klassinen samppanjavuosi.

Kullankeltainen väri. Elegantti, hedelmäinen tuoksu missä aistii samppanjan kypsyyden, keltaisia luumuja, persikkaa, briossia, voita, hunajaa ja mineraalia. Runsaassa, moniulotteisessa, konsentroituneessa, hedelmäisessä maussa on antavaa, kypsää keltaista hedelmää, briossia, voita ja hunajaa, kaikkea tätä hienostuneessa tasapainossa minkä hapot ja mineraalit hyväilevät suuta pitkään. Valmista nautittavaksi!

Cuvée Sir Winston Churchill 2004

Cuvée valmistetaan huipputarhojen rypäleistä parhaina vuosina. Tyyliltään viini seuraa Churchillin makumieltymyksiä. Se on voimakas, kypsä, täyteläinen ja lihaksikas. Tarkkaa rypälesekoitusta ei haluta julkistaa, mutta se on hyvin vahvasti Pinot Noir -painotteinen. 

Viininvalmistus: Puristuksen jälkeen mehu kirkastetaan viileässä kahteen kertaa (débourbage). Käyminen suoritetaan terästankeissa pelkästään puristuksen ydinosan päätyessä cuvéeseen. Viini suorittaa malolaktisen käymisen. Lopullisen sekoituksen päättävät talon perinteiden mukaan vain perheenjäsenet. Viini käy ja kypsyy poikkeuksellisen viileissä kellareissa noin 10 vuotta. Viinin sakka tanssitetaan kaulaan manuaalisesti. Makeutus 7-8 g/l. Sakanpoiston jälkeen samppanja saa levätä kellareissa vielä 6-12 kk.

Keltainen väri. Tuoksu on puhdas, raikas, vivahteikkaan syvä ja hienostuneen hedelmäinen, kypsää omenaa, aprikoosia, sitrusta ja liituista mineraalia. Erittäin moniulotteinen maku missä on täyteläistä hedelmäisyyttä, intensiivistä konsentraatiota ja hieno happorakenne. Jälkimaku oli jäntevä, todella pitkä ja moniulotteinen. Tämä Sir Winston kehittyy vielä. Se vaikutti jopa nuorelta. 

Oli todella mielenkiintoista verrata vuosikertasamppanjaa ja Sir Winstonia samalta vuodelta 2004. Edellinen tuntui antavalta ja valmiilta kun taas Sir Winstonin hedelmä tuntui kuivemmalta, rakenne jäntevämmältä ja vielä nuorelta. Muutama osallistuja uskalsi veikata että “liitumainen” 2004 Sir Winston olisi poikkeuksellisesti Chardonnay -painotteinen. Sitä emme koskaan saa tietää sillä resepti on salainen. Sir Winston voitti vuosikertasarjan äänestyksen. 

 

Champagne Pol Roger – Sir Winston Churchills favorit

Jag minns en middag i Stockholms Vinkällare med vinimportören Frank Ward som värd. Det var någon gång i mitten av 1990-talet och hedersgästen var exportchef för Georges Duboef. Inledningen var av en blindprovning av mogna, vällagrade Pol Roger årgångschampagner. Frågan, som riktades till exportchefen, var hur mogna? Han trodde det var 1980-tals årgångar, men de var tio år äldre, från 1970-talet, vilket jag trodde men förstås inte sade. Husets årgångschampagner är mycket långlivade. 

Under mina år i Stockholm var CadierbarenGrand Hôtel ett vattenhål som bjöd på fin avkoppling och underbar utsikt mot Slottet och Vaxholmsbåtarna till ett glas Pol Roger Brut Réserve som var Grand Hôtels huschampagne fram till 2019. Tiderna förändras, men Ward Wines är fortfarande importör för Champagne Pol Roger i Sverige. 

Christian Pol Roger besökte ofta Stockholm på 90-talet. Man blev alltid upplivad av hans belevade charm, aristokratiska elegans och perfekta brittiska engelska samt humor.

England har alltid varit Pol Roger’s viktigaste exportmarknad. Odette Pol Roger och Winston Churchill träffades på franska ambassadens lunchbjudning i London 1944. Där serverade man Pol Roger av årgång 1928. Churchill blev förtjust både i champagnen och Odette Pol Roger. Så började en livslång vänskap. Champagne Pol Roger blev Churchills favorit. Varje år till sin födelsedag fick han en låda av sin favoritårgång 1928.

Han lär ha sagt: “Jag har enkel smak, jag nöjer mig med det bästa”.

Efter att Churchill avlidit i januari 1965 fick champagner avsedda för den brittiska marknaden en svart sorgkant på etiketten. 1984 lanserades den första cuvéen Sir Winston Churchill av årgång 1975, då enbart på magnum. Allt som allt har det lanserats 17 årgångar och nu i början av mars den artonde, årgång 2009.

Jag har lett den årliga champagneprovningen på Helsingin Munskänkarna sedan 2013. Nu hade turen kommit till Champagne Pol Roger.

Huset grundades 1849 av Pol Roger som efterträddes av sönerna Maurice och Georges. De ville hedra faderns minne genom att ändra namnet till Pol-Roger. Den fjärde generationen, Christian Pol-Roger och Christian de Billy, tog över 1963.

Christian de Billy’s son, Hubert, representerar den femte generationen som driver huset i samma anda som tidigare generationer. Styrelseordföranden Laurent d’Harcourt kommer utifrån.

Familjeföretaget äger idag 92 hektar vingårdar, mestadels nära Epernay: I grand cru -byar, Avize, Chouilly och Cramant som exempel. Detta täcker 55 % av behovet. Resterande 45 % kommer huvudsakligen från kontraktsodlare i Pinot Noir -byar i Montagne de Reims. 

Pol Rogers vinifikation är traditionell, man använder inte ekfat. För att säkra kvaliteten utnyttjar man hantverk vid de olika arbetsmomenten. Till exempel använder man fortfarande pupîtres för manuell remuage. 

Förre källarmästaren James Coffinet lanserade dubbel débourbage. Efter pressen klaras den kylda musten genom naturlig sedimentering under en natt eller längre. Pol Roger gör denna process två gånger. Källarmästarna anser att processen åstadkommer elegant mousse och ren fruktighet. 

Moussen är elegant med mindre bubblor än vanligt på grund av en källartemperatur på 9,5 grader, som är en halv grad under genomsnittet, vilket även förlänger den andra jäsningen. Champagnerna får ligga på sin jästfällning längre än genomsnittet. Den nuvarande källarmästaren Dominique Petit, som kom från Krug 1999, har fått en splitterny källare, som förnyades mellan 2000 och 2013. 

Den 4 mars provade vi tre non-vintage och tre årgångschampagner som var sin grupp.

Husets alla non-vintage-champagner ligger 4 år på jästfällningen. 

Brut Réserve, dosage 10 g/l, är en blandning av en tredjedel av varje av de klassiska druvsorterna i Champagne. I cuvéen ingår över 30 viner, 20-30 % réservvin.

Det första intrycket är att denna är en ovanligt elegant och nyanserad NV som bjuder på mognadstoner och ren, frisk fruktighet med inslag av brioche, aningen kryddnejlika, fin balans mellan opulens och finess.

Pure Extra Brut lanserades 2007. Denna champagne har skapats för champagnevänner som föredrar sina viner helt torra och champagnen är egentligen Brut Nature (utan dosage, den maximala naturliga sockerhalten 3 g/l). Denna gastronomiska champagne passar utmärkt till fisk- och skaldjursrätter och naturligtvis som aperitif.

Elegant mousse med blekgul färg. Doften hade inslag av mogna citrustoner, örter, blommor och äpplen. Den mycket torra smaken hade inslag av mogen citrus, halm och honung. Den långa smaken avslutades med en saltig mineralton.

Rich Demi-Sec Dosage 35 g/l. Den nyanserade, rika doften bjuder på fruktiga toner av citrus och aprikos med inslag av mandel, brioche och honung. Smakens sötma och eleganta syror bildar en perfekt balans och återger doftens egenskaper i en ljuv harmoni som inte alls känns som så sött.

Efter den individuella provningen brukar man rösta på sitt favoritvin. Det var hård konkurrens, för Brut Réserve anses tillhöra de bästa standardchampagnerna och även Rich Demi-Sec de bästa i sin egen kategori. I NV-serien fick Pure Extra Brut överlägset flest röster av de erfarna provningsdeltagarna. Champagnen förförde med sin utsökta kvalitet som inte hade “‘kamouflerats” med dosage.

Men givetvis har alla tre sin plats i gastronomin, Rich Demi-Sec är naturligtvis perfekt till desserter och sommarens jordgubbar, men varför inte prova denna till olika skandinaviska rätter som innehåller syra eller också sötma, till exempel laxmousse. Till dessa rätter brukar man rekommendera tysk Riesling med restsötma.  

Huset gör årgångsviner endast under de bästa åren. Druvorna till de Pinot Noir -dominerade årgångschampagnerna kommer från grand cru -byar. Detta ger yppig karaktär med frisk fruktighet och tätare struktur som med mognad utvecklas till toner av honung och nötter. Vinerna ligger drygt 7-8 år på jästfällningen. Dosage 7-8 g/l.

Den svåra växtperioden under år 2012 slutade med en fin höst som gav en liten men utsökt skörd med friska, eleganta och balanserade viner. Årgången har kanske hamnat i skuggan av kanonåret 2008, men anses vara lika fin. Förväntningarna är höga.

Vintage 2012  Färgen är fortfarande blekgul med silverreflexer. Elegant mousse med små bubblor. Frisk, fruktig, elegant, nyanserad doft med inslag av äpplen, milda kryddtoner och brioche med smör. Den torra, relativt fylliga, sammansatta smakens struktur är komplex men mjukt fruktig med citrustoner och mineralitet i den mycket långa eftersmaken. I vinet avspeglas vinårets yppighet och mognad. Fortfarande en ung champagne men långt ifrån stram!

I Champagne kan man höja skördeuttaget utan att kvaliteten försämras. Så skedde 2004. 2003 hade varit ett mycket varmt år med en mycket liten skörd. Detta tog vinrankorna igen med att producera väldigt mycket året därpå. Det blev en fin, klassisk årgång.

Vintage 2004  Färgen har utvecklats till gyllengult. Den eleganta, fruktiga doften bjuder på mognadstoner med inslag av gula plommon, persika, brioche, smör, honung och mineral. I den yppiga, komplexa, koncentrerade, fruktiga smaken finns generösa toner av mogna gula frukter med inslag av rostat bröd, allt i en elegant balans med fina syror och mineralitet som smeker gommen länge. Drickfärdigt!

Cuvée Sir Winston Churchill Detaljerna är hemliga kring den Pinot Noir -dominerade cuvéen men druvorna kommer från bästa grand cru -lägen och cuvéen görs endast under riktigt lyckade år. Stilen, som liknar Churchills smakpreferenser, är fyllig, kraftfull och mogen.

Vinifikation: Efter pressningen gör man dubbel débourbage, den kylda musten klaras genom naturlig sedimentering under en natt eller längre. Pol Roger gör denna process två gånger. Den alkoholiska jäsningen sker på rostfria ståltankar. Den malolaktiska jäsningen genomförs därefter. Den slutgiltiga cuvéen bestäms enligt traditionen av familjemedlemmar. Vinet genomgår den andra jäsningen och mognar därefter på sin jästfällning i exceptionellt svala källare i cirka 10 år. Remuage och degorgering sker för hand. Dosage 7-8 g/l. Efter degorgering stannar champagnen ytterliga 6-12 månader i källaren.

Cuvée Sir Winston Churchill 2004 Gul färg. Doften är ren, frisk, komplext djup och elegant fruktig med inslag av mogna äpplen, aprikos, citrus och kritig mineralitet. Smaken är otroligt komplex, fruktigt fyllig och intensivt kompakt med en nyanserad syrastruktur. Eftersmaken är stram, mycket lång och komplex. Denna Sir Winston verkar vara evigt ung med enorm lagringspotential. 

Det var väldigt intressant att jämföra vintage och Sir Winston av samma årgång 2004. Som sagt kändes vintagen drickmogen och mustigare medan Sir Winston hade torrare frukt och stramare spänstighet. Några provningsdeltagare vågade gissa att den kritiga 2004 Sir Winston hade Chardonnay-dominans. Det får vi aldrig veta för receptet är hemligt. Sir Winston vann omröstningen i vintage-serien. 

 

Champagne Philipponnat – raikasta runsautta

Viime vuosina en ole tuntenut pakottavaa tarvetta matkustaa Champagneen sillä La Champagne on keväästä 2015 saapunut vuosittain Helsinkiin Grand Champagne -tapahtumaan. Näin voi asian ilmaista sillä vuosi vuodelta yhä suurempi joukko samppanja-ammattilaisia on saapunut Helsinkiin. Keväiset päivät ovat olleet täynnä mielenkiintoisia kohtaamisia ja suurenmoisia samppanjaelämyksiä.

Nyt ilmaantui kuitenkin tilaisuus mitä en voinut vastustaa: Kansainvälinen sommelier-yhdistys ASI, Association de la Sommellerie Internationale, täytti 50 vuotta ja sitä juhlittiin lokakuun alussa Reimsissä, missä yhdistys myös perustettiin 1969. Ensimmäisenä päivänä oli viini- ja samppanjamessut sekä 15 Master Classia, mistä valita, Grande Halle du Boulingrin -kauppahallissa. Ensimmäiseksi ilmoittauduin Philipponnat’n Master Classiin ‘Champagne Philipponnat – Hot Terroirs and Hot Vintages, Clos des Goisses. Why the global warming is not a problem’.

Elegantit, gastronomiset Philipponnat-samppanjat kuuluvat suosikkeihini ja samoin kuin Henriot’n, ne eivät valitettavasti ole niin tunnettuja harrastajapiirien ulkopuolella. 

Philipponnat’n suku on harjoittanut viininviljelyä Mareuil-sur-Aÿ’n kylässä todella pitkään, vuodesta 1522. Samppanjatalo perustettiin 1910. Pierre Philipponnat, joka sai mahdollisuuden ostaa 5,5 hehtaarin suuruisen kivimuurin ympäröimän tarhan 1930-luvulla, ymmärsi välittömasti tarhan potentiaalin. Viini oli Vin des Goisses vuoteen 1959 asti, sitten eräs viinitoimittaja ehdotti nimeksi Clos des Goisses. Talo tunnetaan ennen muuta tästä loisteliaasta palstasamppanjasta. 45-asteisesti Marne-jokeen viettävä kalkkikivinen etelärinne saa niin intensiivistä auringonvaloa aamusta iltaan että rypäleiden tuottama alkoholipitoisuus on 1-1,5 prosenttia alueen keskivertoa korkeampi.

Clos des Goisses, Pinot Noir 70 %, Chardonnay 30 %  Viini käy käytetyissä Bourgognen tynnyreissä, malolaktinen käyminen estetään aina. Toisen käymisen jälkeinen pullokypsytys kestää yli 7 vuotta ja uudelleenkorkituksen jälkeen samppanjaa kypsytetetään vielä vuosi, makeutus on aina alhainen, noin 4,5 g/l.

Tässä upeassa palstasamppanjassa yhdistyy täysin kypsien Pinot Noir -rypäleiden intensiteetti Chardonnay-rypäleiden raikkauteen ja näin syntyy todella pitkäikäistä   samppanjaa mikä paljastaa runsaan, vivahteikkaan eleganssinsa vasta vuosien kypsytyksen jälkeen.

Champagnessa ilmaston lämpenemisen myötä rypäleet ovat nyt vähemmän hapokkaita ja niissä enemmän rakennetta ja korkeampaa potentiaalista alkoholipitoisuutta kuin kaksikymmentä vuotta sitten mikä ainakin toistaiseksi on vain positiivista.

Nyt samppanjataloa johtaa Charles Philipponnat 16. sukupolvessa. Hän vieraili Grand Champagne Helsinki -tapahtumassa keväällä 2017. Toinen hänen Master Class -tastingeistään oli ‘The Philipponnat style based on Pinot Noir’ mikä kertoo talon Pinot Noir -dominanssista.

Ilahduin kun näin että Charles Philipponnat itse piti Master Class -luennon Reimsissä. Lämpimiä vuosikertoja edustivat 2000 Clos des Goisses Brut “L.V.”, 2003 Clos des Goisses Brut ja 2009 Clos des Goisses Extra-Brut.

2003 oli haasteellinen vuosi. Kevään hallaa ja raekuuroja seurasi kuuma kesä. Vuoden satomäärä oli poikkeuksellisen alhainen. Monet tuottajat kuten esimerkiksi Club Trésors de Champagnen jäsenet eivät tehneet lainkaan Spécial Club -samppanjaa vuonna 2003. Yleisesti ottaen harvoilla tämän vuoden samppanjoilla on kypsytyspotentiaalia. 

Tämä ei kuitenkaan koske 2003 Clos des Goisses -palstasamppanjaa. Pienen sadon rypäleet, 65 % Pinot Noir, 35 % Chardonnay, korjattiin jo elokuun lopussa.

Samppanjassa oli lämpimälle vuodelle tyypillisiä tunnusmerkkejä: Runsas, kukkainen, hivenen savuinen, paahteinen tuoksu, missä myös keltaista hedelmää ja mehiläisvahaa. Kuiva, hedelmäinen, konsentroitunut maku missä elegantit, raikkaat hapot, kypsää keltaista hedelmää, sitrusmarmelaadia, briossia ja hunajaa. Upea tasapaino, pitkä maku ja viettelevät mineraalit. 

Rypäleiden hapokkuutta pidetään yleensä tärkeänä kypsytyspotentiaalin edellytyksenä. Charles Philipponnat’n mielestä puhtaus, “purity”, on vielä tärkeämpi.

Lämpimän vuoden 2000 samppanjat ovat rehevän hedelmäisiä. Niistä puuttuu yleensä kuitenkin raikkautta ja hienostuneisuutta ja näin myös ikääntymispotentiaalia. Siksi oli todella hienoa saada maistaa 2000 Clos des Goisses Brut “L.V.”

L.V., long vieillissement, tarkoittaa että viini on kypsynyt todella pitkään hiivasakan päällä ja vasta hiljattain uudelleenkorkitettu. Tämä viini oli korkitettu 2015, siis kaikkiaan 14 vuotta sakan päällä ja nyt lokakuun alussa se oli täydellisen ihanaa; “fresh, fruity, toasty, smoky, powerful without heaviness” lainatakseni Charles Philipponnat’ta. 

Vuoden 2009 samppanjat ovat kypsän hedelmäisiä mutta tasapainoisia ja hienostuneita, viineillä on ikääntymispotentiaalia. Pinot Noir onnistui erityisen hyvin.

2009 Clos des Goisses Extra-Brut  

Tämä charmikas samppanja on jo valmis nautittavaksi. Hedelmäisessä tuoksussa on sitrusta, olkea, kypsää omenaa, briossia ja liituista mineraalia. Hedelmäisessä maussa sitrusta, keltaisia luumuja; miellyttävässä, suuta hyväilevässä rakenteessa hapot ja mineraalisuus sulassa sovussa, herkullinen, pitkä jälkimaku. Makeutus 4,5 g/l.

Tilan muut viinit jäivät pitkään legendaarisen Clos des Goisses’in varjoon mutta näin ei enää ole kun taloa johtaa taitava Charles Philipponnat. Tästä hyvänä esimerkkinä Royal Réserve Brut mikä saa kypsyä kokonaiset 4 vuotta hiivasakan päällä, minkä lisäksi uudelleenkorkituksen jälkeinen vuoden pituinen kypsytys.

Viimeksi maistamani Philipponnat Royal Réserve Brutin sekoituksen pääosa on erinomaista vuosikertaa 2012, 48 % tammitynnyreissä kypsytettyjä reserviviinejä, uudelleenkorkitus helmikuussa 2016. Pinot Noir 65 %, Chardonnay 30 %, Meunier 5 %, ⅔ premier ja grand cru, dosage 8 g/l. 

Näin syntyy erittäin vivahteikas ja moniulotteinen non-vintage samppanja missä kaikki osat; raikas hapokkuus, runsas hedelmäisyys ja mineraalisuus muodostavat upean rakenteen ja täydellisen harmonian. Jälkimaku on hedelmäinen ja pitkä. 

Tämä non-vintage on mielestäni yksi kategoriansa parhaista ja hinta todella edullinen!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Champagne Philipponnat – fräscht, fruktigt och komplext

Behovet att resa till La Champagne har inte varit så överhängande de senaste åren för La Champagne har varje vår sedan 2015 kommit till Grand Champagne i Helsingfors. Under några dagar har man haft möjlighet att samtala med källarmästare och chefer samt delta i intressanta provningar.

Nu dök det dock upp ett tillfälle som jag inte kunde motstå: Den internationella sommelierföreningen ASI, Association de la Sommellerie Internationale, grundades i Reims 1969 och nu i år i början av oktober var det dags för 50-års jubileum. Festligheterna började med en vin- och champagnemässa samt 15 Master Classer att välja ur i Grande Halle du Boulingrin i Reims. Den som jag allra först anmälde mig till var ‘Champagne Philipponnat – Hot Terroirs and Hot Vintages, Clos des Goisses. Why the global warming is not a problem’.

De eleganta, gastronomiska Philipponnat-champagnerna har tillhört mina favoriter och, precis som Henriot-champagnerna, är de inte så kända utanför konnässörskretsen. 

Släkten Philipponnat har gamla anor som vinodlare i byn Mareuil-sur-Aÿ och har funnits där sedan 1522, men champagnehuset grundades så sent som 1910. Svåra tider på 1930-talet gav också möjligheter som Pierre Philipponnat utnyttjade genom att köpa en 5,5 hektar stor vingård som består av sexton mindre parceller. Han förstod genast vingårdens potential. Vinet från detta enskilda läge hette Vin des Goisses fram till 1959, men på inrådan av en vinjournalist byttes namnet till Clos des Goisses. Idag är huset framför allt känt för denna lysande, legendariska prestigechampagne från ett enskilt söderläge med 45 graders lutning vid floden Marne. Här ger vinrankorna viner med högre potentiell alkoholhalt än genomsnittet. Jordmånen är karg kalksten.

Clos des Goisses, Pinot Noir 70 %, Chardonnay 30 %, genomgår en jäsning i gamla Bourgogne-fat. Malolaktisk jäsning blockeras alltid. Lagringen sur lattes efter den andra jäsningen är längre än 7 år och ytterligare ett år efter degorgement, dosage ca 4,5 g/l. Stilen är en elegant balans mellan de fullt mogna Pinot Noir -druvornas intensitet och Chardonnay-druvornas fräschör.    

Resultatet blir långlivade champagner och därför är det synd att dricka dessa champagner som unga innan de har utvecklat sin rika, nyanserade, aristokratiska elegans.

Mot den här bakgrunden förstår man att det har praktiserats hot vintages på Philipponnat för alla årgångar från det extrema söderläget Clos des Goisses är hot terroir -årgångar. Klimatuppvärmningen har dessutom under två senaste decennierna resulterat i druvor med mindre syra, mera struktur och högre potentiell alkohol i hela Champagne-distriktet vilket än så länge är bara positivt.

Idag leds huset av Charles Philipponnat som representerar familjens sextonde generation. Han besökte Grand Champagne Helsinki våren 2017 och ledde två Master Class -provningar, den ena med temat ‘The Philipponnat style based on Pinot Noir’ vilket berättar om husets Pinot Noir -dominerade stil. 

Till min glädje var det Charles Philipponnat själv som ledde provningen i Reims. De varma årgångarna representeras av 2000 Clos des Goisses Brut “L.V.”, 2003 Clos des Goisses Brut och 2009 Clos des Goisses Extra-Brut 

2003 var ett svårt år som bjöd på utmaningar. Frost på våren och hett på sommaren som resulterade i en liten skörd. Det fanns många producenter som lät bli att göra årgångschampagne, till exempel blev det ingen Spécial Club av Club Trésors de Champagne. Allmänt anser man att denna årgång saknar lagringspotential men så är inte fallet med 2003 Clos des Goisses, 65 % Pinot Noir, 35 % Chardonnay. Den lilla mängden druvor skördades redan i slutet av augusti. 

Vinet har flera kännetecken av det varma året: Yppig, blommig, aningen rökig, brödig doft med inslag av gul frukt och bivax. Den torra, fruktiga, koncentrerade smaken är utvecklad med eleganta, fräscha syror samt inslag av mogen gul frukt, citrusmarmelad, brioche och honung. Så balanserat och välstrukturerat med enorm längd och förförisk mineralitet. 

I allmänhet framhålls syran som en viktig lagringsegenskap men Charles Philipponnat anser att “purity” är ännu viktigare.

2000 gav i allmänhet yppigt fruktiga champagner som saknar finess och fräschör och därför lagringspotential. Därför var så intressant och underbart att få prova 2000 Clos des Goisses Brut “L.V.”. L.V. long vieillissement betyder att vinet har legat länge på jästfällningen och nyligen degorgerats, i det här fallet 14 år sur lie, degorgerades 2015 och nu fyra år senare var det bara så ljuvligt; “fresh, fruity, toasty, smoky, powerful without heaviness” för att citera Charles Philipponnat. 

2009 gav moget fruktiga men balanserade och eleganta champagner med lagringspotential, speciellt Pinot Noir lyckades mycket väl. 

2009 Clos des Goisses Extra-Brut  

Det här är en charmig, redan tillgänglig årgång om man inte orkar vänta 15 år. 

Den fruktiga doften hade ton av citrus, halm, mogna äpplen, brioche och kritig mineral. Den fruktiga smaken hade inslag av citrus och gula plommon, den måttliga syran och mineraltonen bjöd på behaglig struktur med fin längd. Dosage 4,5 g/l.

Tidigare överskuggade Clos des Goisses -vinerna husets andra cuvéer men så är inte längre fallet under Charles Philipponnat’s chefsskap utan husets alla viner håller ypperlig kvalitet. Som strålande exempel på detta är Royal Réserve Brut som får ligga ovanligt länge, 4 år, på jästfällningen och därtill efter degorgeringen ännu ett år.

Denna Philipponnat Royal Réserve Brut hade som bas den utsökta årgången 2012, andelen fatlagrade reservviner, från ett solerasystem, uppgår till 48 %. Degorgerad i februari 2016. Pinot Noir 65 %, Chardonnay 30 %, Meunier 5 %, ⅔ premier och grand cru, dosage 8 g/l.

Resultatet är en ovanligt komplex och nyanserad non-vintage champagne med alla beståndsdelar, frisk syra, bred fruktighet och mineraler i en ljuv harmoni i den välbalanserade strukturen med lång, läckert fruktig eftersmak.

Denna non-vintage är enligt min mening en av de absolut bästa i sin kategori och dessutom till ett facilt pris!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pierre Paillard – samppanjaa Bouzysta

Isot samppanjatalot ilmoittavat ylpeänä rypäleiden tulevan Grand cru ja Premier cru -tarhoilta. Pierre Paillard puolestaan voi käyttää Grand cru -merkintää jokaisessa etiketissään, sillä heidän 11 hehtaariaan sijaitsevat korkealaatuisesta Pinot Noirista tunnetussa Bouzyn Grand cru -kylässä. Siellä viljellään erittäin vähän muita rypälelajikkeita. Koska perheellä on tarhoja vain yhdessä kylässä, lisätään moniulotteisuutta ja eleganssia viljelemällä myös Chardonnayta, jonka osuus tarhoilla on 30 prosenttia.

Kuten kaikki viljelijätuottajat, récoltant-manipulant, Pierre Paillard haluaa ilmentää terroiria. Juuri tämä on ero verrattuna isoihin samppanjataloihin, joiden sekoituksissa on monien satojen palstojen viiniä.

Maistoin ensimmäisen kerran tämän tuottajan Les Parcelles XIII -samppanjaa syyskuussa 2018 ja ihastuin välittömästi: Moniulotteista, runsasta hedelmää, eleganttia sitrusta, mantelia ja leipämäisyyttä pitkästä sakkakypsytyksestä  (3,5 vuotta), mineraalia, matala dosage 2,7 g. Ei ihme että samppanja voitti kultaa vuoden 2018 Finnish Wine Award -kilpailussa. Tämä on Paillardin standardi, non vintage -samppanja, XIII tarkoitta vuosikertaa 2013 mitä viinissä on eniten.

Kun Grand Champagnen 2019 ohjelma ilmestyi ilmoittauduin välittömästi Quentin Paillardin Master Classiin: Pierre Paillard’s interpretation of the terroir of Bouzy

Mutta ensin oli Vapun viettoa. Tehtäväni oli valmistaa alkuruoka ja hankkia sille sopiva samppanja. Pierre Paillardin Les Parcelles XIII oli erinomainen kumppani täyteläiselle ahvenmurekkeelle ja sahramikastikkeelle. Kanssajuhlijien spontaani kommentti oli “Wow, mikä samppanja”!

Veljekset Antoine ja Quentin edustavat Paillardin suvun kahdeksatta viljelijäsukupolvea. Vuosituotanto on 90 000 pulloa. Maaperän kalkin päällä on ohut kerros savisekoitusta. Vuodesta 2012 he ovat noudattaneet luomuviljelyn periaatteita, keinolannoitteista luovuttiin 15 vuotta sitten. Kloonit ja juurakot valitaan huolella, uudelleenistutukset tehdään Les Motellettes (Chardonnay) ja Les Maillerettes (Pinot Noir) -palstojen köynnösmateriaalilla, nk. sélection massale.

Käymisen jälkeen viini lepää pitkään sakan päällä, sur lie, 90 % terästankeissa, mikä lisää viinin hedelmäisyyttä, loput 10 % käytetyissä 600 litran tammitynnyreissä joista ei tule tammen aromeja vaan lisää moniulotteisuutta. Antoine ja Quentin ovat ajan hermolla, he kokeilevat miten sama viini käyttäytyy eri säiliöissä: Betonimuna (700 l), pallonmallinen hiekkakivitankki, Clayer (225 l) ja terrakotta-amfora (500 l).

Useimmiten viinien annetaan käydä malolaktinen käyminen, mikä heidän mielestään lisää eleganssia. Samppanjat saavat levätä pitkään hiivasakan päällä, NV 3,5 vuotta ja vuosikertasamppanjat jopa 11 vuotta.

Kiitos tämän päivän kypsien rypäleiden dosage-grammat ovat alhaisempia kuin koskaan. Korkituksen jälkeen samppanjat lepäävät kellarissa vielä 6 kk.

Näin syntyy täyteläistä, raikkaan hedelmäistä, konsentroitunutta samppanjaa mikä miellyttää niin noviiseja kuin konessöörejä.

Grand Champagne 2019 -tapahtumassa oli mielenkiintoista maistaa melkein koko Pierre Paillardin porfolio, maahantuojan Vinoblen standilla ja Master Class -tastingissä.

Sataprosenttinen Chardonnay on harvinaisuus Bouzyssa, Blanc de Blancs, Les Mottelettes -tarhalta vuosikertaa 2013 on sellainen. Chardonnay Montagne de Reimsistä on luonteeltaan syvempää ja pyöreämpää, suurenmoista samppanjaa finessillä. 2006 La Grande Récolte Bouzy Grand Cru, 55 % Ch, 45 % PN, 11 vuotta hiivasakan päällä, dosage 2 g, korkitus 9/2018, tuoksu on elegantin leipämäinen, valtava moniulotteisuus kuvastaa terroiria ja veljesten samppanjafilosofiaa. Klassista! Coteaux Champenois -punaviini, 2015 Les Mignottes Bouzy Rouge, sanat melkein loppuivat, mikä eleganssi ja kaikkea mitä toivot Pinot Noirilta. Paras punainen Coteaux Champenois mitä koskaan olen maistanut!  Elämys on piirtynyt muistiin!

Myös Les Terres Roses Rosé jäi mieleen ja kun sitä kerran voi tilata Alkosta tein sen, myös Les Parcelles on tilattavissa, molemmat edulliseen hintaan.

Les Terres Roses Rosé XIII  Ch 70 %  PN 30 %, dosage 2,7 g, degorgerat 10/2017

Värissä on aavistus roséeta. Sama hienostunut eleganssi toistuu tuoksussa, missä on hienovaraista punaista marjaa ja paahtoleipää. Kuiva, täyteläisen hedelmäinen maku toistaa elegantisti punaisia marjoja, hieno rakenne missä hapot, hedelmä ja mineraalit tasapainossa. Miellyttävä rakenne hyväilee suuta pitkään.

Pierre Paillard – champagne från Bouzy

De stora champagnehusen meddelar stolt att druvorna kommer från Grand cru och Premier cru -vingårdar. Pierre Paillard kan meddela att allt är Grand cru för deras 11 hektar ligger i Bouzy, som är känt för högklassig Pinot Noir. I denna Grand cru -by odlas ytterst lite andra druvsorter. Men eftersom Pierre Paillard har alla sina hektar här vill man öka komplexiteten och elegansen med en 30 procents andel av Chardonnay.

Precis som alla odlarproducenter, récoltant-manipulant, tycker man att det är viktigt att visa terroir och det är just det som är skillnaden mellan dem och de stora champagnehusen.

Jag smakade denna producents Les Parcelles XIII för första gången i september 2018 och blev väldigt förtjust. Det här är deras standardchampagne, non vintage, XIII på etiketten betyder att mesta delen av vinet är av årgång 2013. Champagnen uppvisade komplex, yppig fruktighet med eleganta citrustoner, rostat bröd och mandel från lång flasklagring på jästfällningen (3,5 år), fina mineraler, allt detta tillsammans med låg dosage 2,7 g, bildar en njutbar struktur. Inte att undra på att champagnen vann guld i 2018 Finnish Wine Award -tävlingen.

När Grand Champagne 2019 -programmet publicerades anmälde jag mig direkt till Quentin Paillards Master Class: Pierre Paillard’s interpretation of the terroir of Bouzy

Men innan dess var det Valborg. Min uppgift var att laga förrätten och skaffa champagnen därtill. Det blev förstås Les Parcelles XIII av Pierre Paillard och abborrfärs med saffranssås. Mina medfirare var inte så tränade på champagne men den spontana kommentaren var: “Wow”! Och det blev bon marriage, matens rika smaker gifte sig utmärkt med champagnens fylliga fruktighet med de fina syrorna och mineralerna.

Den åttonde generationen, bröderna Antoine och Quentin jobbar tillsammans på vinegendomen. Produktionen är 90 000 flaskor per år. Jordmånen är bara ett tunt lager lerblandad jord ovanpå kritberget. De har praktiserat ekologiska principer med biodiversitet sedan 2012, konstgödning slutade man med för drygt 15 år sedan. Man lägger stor vikt vid valet av kloner och rotstockar. Bröderna jobbar med så kallad sélection massale, de tar sticklingar från Chardonnay, Les Motellettes, och Pinot Noir, Les Maillerettes, till nyplanteringar.

Det stilla vinet ligger länge på sin fällning, 90 % på ståltankar, för man vill behålla frukten. De övriga 10 % ligger på 600 liters använda ekfat som inte ger några direkta ekaromer men bidrar till komplexiteten. Bröderna är med på tidens nerv, de experimenterar med samma vin i olika behållare: Ett ägg av betong (700 l), en klotformad tank i sandsten, Clayer (225 l) och amforor i terrakotta (500 l).

Man gör oftast den malolaktiska jäsningen som man tycker bidrar till elegansen. Champagnerna får ligga länge på sin fällning från 3,5 år för NV och till och med 11 år för vintage. Deras dosage har blivit lägre och lägre tack vare att man får mognare druvor nu. Efter degorgeringen får champagnerna ligga ytterligare minst 6 månader i källaren.

Resultatet blir fylliga, friskt fruktiga champagner med mycket koncentration som tilltalar såväl noviser som konnässörer.

Det var intressant att få prova nästan hela porfolion, hos importören Vinoble och på Master Class -tastingen, på Grand Champagne 2019 i maj.

Hundraprocentig Chardonnay är en raritet i Bouzy, Blanc de Blancs från vingården Les Mottelettes av årgång 2013 är en sådan. Chardonnay från Montagne de Reims är djupare och rundare i stilen, en storslagen champagne med mycket finess. 2006 La Grande Récolte Bouzy Grand Cru, 55 % Ch, 45 % PN, 11 år på jästfällningen, dosage 2 g, degorgerat 9/2018, har en fin brödig doft och stor komplexitet med elegant syra i smaken. En klassisk champagne! Det stilla röda vinet av appellationen Coteaux Champenois, 2015 Les Mignottes Bouzy Rouge, saknar jag nästan ord för att beskriva, så otroligt elegant med allt som du önskar av en utsökt Pinot Noir. Den absolut bästa röda Coteaux Champenois jag har provat. Upplevelsen har stannat i minnet!

Nu hade jag fått mersmak och beställde Les Terres Roses Rosé på Alko. Både Les Parcelles och Les Terres Roses Rosé finns där till ett facilt pris.

Les Terres Roses Rosé XIII   Ch 70 %  PN 30 %, dosage 2,7 g, degorgerat 10/2017

Den diskreta färgen har en antydan av rosé. Samma diskreta elegans går igen i doften, där finns sublima röda bärtoner med inslag av rostat bröd. Den torra, relativt fylligt fruktiga smaken återger de eleganta röda bärtonerna med syror, fruktighet och mineraler i fin balans. Den behagliga strukturen smeker gommen länge.

Kellarimestari Laurent Fresnet, Champagne Henriot, Grand Champagne Helsinki, toukokuu 2019

Samppanjanystävät odottavat jo nyt innolla toukokuun 9.-11. päiviä. Silloin La Champagne saapuu jälleen Helsinkiin. Grand Champagne Helsinki tuntuu paranevan vuosi vuoldelta: 73 tuottajaa, samppanjataloja ja viljelijätuottajia, esittäytyy Vanhalla ylioppilastalolla ja tarjolla on yli 330 samppanjaa sekä 42 asiantuntijatastingiä. Business France’in avustuksella mukana on myös uusia, mielenkiintoisia samppanjataloja. Itse aion osallistua Laurent Fresnet‘n Master Classiin ‘The creative expression of Henriot’.

Olen ollut Henriot-lover vuoden 2001 keväästä lähtien. Törmäsin sattumalta Pariisin vanhimmassa, tasokkaassa Le Bon Marché -tavaratalossa, Henriot’n samppanjaesittelyyn. Talon elegantit Chardonnay-voittoiset tipat lumosivat suuta pitkään hyväilevillä mineraaleillaan. Sitä ennen tuskin olin kuullut samppanjatalosta. Eräs syistä on ettei Henriot panosta mainoskamppanjoihin vaan kommunikoi suoraan journalistien ja ravintoloiden kanssa.

Yli 200 vuotta vanhan perheyrityksen perusti Nicolas Simon Henriot’n leski Apolline Henriot vuonna 1808.

Vuodesta 2006 lähtien talon samppanjan laadusta on vastannut kellarimestari Laurent Fresnet. Hän uudisti Brut SouverainNV -tyylin lisäämällä siihen raikkautta, moniulotteisuutta ja hedelmäisyyttä. Talo kypsyttää samppanjat sakan päällä kaksi kertaa vaadittua pitempään jolloin ne ovat todella valmiita nautittaviksi. Massiivisen Cuvée Enchanteleurs’in tilalle Laurent Fresnet loi uuden Hemera-nimisen luksus-samppanjan joka paremmin vastaa hänen visiotaan siitä mikä on Henriot’n tyyli. Master Class -tastingissä maistetaan ensimmäistä vuosikertaa 2005.

Laurent Fresnet palkittiin vuosina 2015 ja 2016 ‘Sparkling Wine Maker of the Year’, International Wine Challenge ja 2016 hänet myös valittiin vuoden kellarimestariksi Champagnessa (Chef de cave de l’année, Bulles & Millésimes). International Wine Challenge 2016 jakoi kultamitaleja: Brut Souverain NV, Blanc de Blancs, Rosé Brut NV, Brut Millésimé 2006, Rosé Millésimé 2008, Cuvée Enchanteleurs 2000.

Maaliskuussa 2016 pidin hyvin ja pitkään suunnitellun seitsemän samppanjan Henriot-pruuvin Helsingin Munskänkarna -viiniseuralle. Maahantuoja Winestate‘in lahjoitusten lisäksi tastingissä oli mukana harvinaisempaa Henriot’ta nettikaupoista. Ilta oli elämyksellinen ja oikeastaan kultamitali-tasting sillä mukana olivat kaikki nuo yllämainitut palkitut samppanjat (Cuvée Enchanteleurs oli vuosikertaa 1998) ja lisäksi illan ehdoton clou Rosé magnum 1990. (Lisää Champagne Henriot’sta ja tastingistä postauksessani, kesäkuu 2016)

Maahantuojan valikoimatastingissä helmikuun alussa 2019 oli maistettavana jälleen kerran suosikkini Henriot Blanc de Blancs NV, mikä aina hurmaa kermaisella kompleksisuudella ja elegantilla tasapainolla, viini on ollut 4 vuotta sakan päällä. 2008 Rosé Brut’iä sain maistaa ensimmäisen kerran neljä vuotta sitten. On ollut mielenkiintoista seurata tämän suuren vuosikerran kehittymistä. Tänään se on luonnollisesti kypsempi mikä ilmenee lisääntyneenä tasapainona ja moniulotteisuutena.    Talon roseitten selkärankana toimii Chardonnay. Elegantit punaiset marjat yhdistyneenä hienostuneeseen paahteisuuteen viettelevät.

Odotan todella Master Class -luentoa, missä saan kuunnella kellarimestarin itsensä kertomaa tarinaa ja maistella hänen johdollaan: Rosé Brut NV, Brut Souverain NV, Blanc de Blancs NV, Brut Millésimé 2008, Cuvée Hemera 2005.

http://www.grandchampagnehelsinki.fi

Källarmästaren Laurent Fresnet, Champagne Henriot, Grand Champagne Helsinki, maj 2019

Vi champagnevänner ser redan nu fram emot den 9, 10 och 11 maj för då kommer La Champagne på sin årliga visit till Helsingfors. Det verkar bli bättre år för år om det nu är möjligt: Sammanlagt 73 producenter presenterar sig på Gamla studenthuset, champagnehus och odlarproducenter, med mera än 330 champagner och 42 olika Master Class -föreläsningar. Tack vare samarbetet med Business France är några  intressanta champagnehus med för första gången. Själv tänker jag delta i ‘Laurent Fresnet: The creative expression of Henriot’.

Jag har varit en Henriot-lover sedan våren 2001 då jag i Parisvaruhuset Le Bon Marché, Paris äldsta och högklassigaste varuhus, fick på en champagnedemonstration smaka de första eleganta, Chardonnay-dominerade dropparna med kvardröjande, gomsmekande mineraler. Jag  hade knappt hört talas om champagnehuset Henriot. Det finns flera orsaker till varför jag inte hade mött champagnehusets viner tidigare, en av dem är att huset inte använder så mycket pengar för reklam utan vill hellre kommunicera direkt med journalister och restauranger.

Det över 200 år gamla familjeföretaget grundades 1808 av änkan Apolline Henriot.

För kvaliteten sedan 2006 ansvarar den månfaldigt prisbelönte källarmästaren Laurent Fresnet, som förnyade Brut SouverainNV-stilen, med mera fräschör, komplexitet och fruktighet. Husets lagringsfilosofi är att sälja champagnerna när de är färdiga att avnjutas. De får utvecklas på jästfällningen två gånger den lagstiftade tiden. I stället för den mäktiga Cuvée Enchanteleurs skapade Laurent Fresnet en ny prestigechampagne, Hemera, som bättre motsvarar hans vision av Henriot-stilen. I Master Class -provningen ingår den första årgången 2005.

Laurent Fresnet blev 2015 och 2016 ‘Sparkling Wine Maker of the Year’, International Wine Challenge och 2016 årets källarmästare i Champagne (Chef de cave de l’année, Bulles & Millésimes). I International Wine Challenge 2016 regnade det guldmedaljer: Brut Souverain NV, Blanc de Blancs, Rosé Brut NV, Brut Millésimé 2006, Rosé Millésimé 2008, Cuvée Enchanteleurs 2000.

Den 16 mars 2016  höll jag en väl och länge planerad Henriot-provningMunskänkarna i Helsingfors (Viiniseura Helsingin Munskänkarna ry) med champagner som inte är så lätta att komma över. Av importören Winestate fick föreningen tre av champagnerna och de resterande fyra köpte man i olika internet-vinbutiker. Det blev en kanonprovning med fina upplevelser. Man kan säga att det var en guldmedalj-provning för vi provade alla de sex ovannämnda prisbelönta champagnerna (Cuvée Enchanteleurs var av årgången 1998) och därtill Rosé magnum 1990, som var kvällens absoluta ‘clou’. (Mera om Champagne Henriot och provningen i min bloggpost, juni 2016).

På importören Winestates sortimenttasting fick jag nu i början av februari 2019 igen en gång njuta av Henriot Blanc de Blancs NV som alltid charmar med sin gräddiga kompexitet och eleganta balans, vinet har legat 4 år på jästfällningen. 2008 Rosé Brut som jag provade för första gången för fyra år sedan är ett strålande exempel på elegansen av husets roséchampagner, som skapas med Chardonnay som ryggrad. Det har varit intressant att följa utvecklingen av denna stora årgång mot mera mognad, balans och komplexitet. Den diskreta röda bärtonen gifter sig fint med ett lätt rostat inslag.

Så nu ser jag verkligen fram emot att få lyssna på källarmästaren himself och prova följande viner under hans ledning: Rosé Brut NV, Brut Souverain NV, Blanc de Blancs NV, Brut Millésimé 2008, Cuvée Hemera 2005.

http://www.grandchampagnehelsinki.fi